Hemma på lasarettet

Foto: Albin Bogren

Sysslomansbostaden på Gävle Sjukhus, gestaltning på tema kulturarv, minne och poesi

Den 100 år gamla sysslomansbostaden är nyrenoverad och en av få äldre byggnader på sjukhusområdet som kommer att finnas kvar när Region Gävleborg står inför rivningar och nybyggnationer i stor skala. Nu finns chansen att upptäcka huset och dess historia genom en gestaltning av ljud, bilder och visualiseringar. Det är en byggnad som kan ses som ett monument för en tid när arbetsliv och hem var ett och samma. 

År 1914, samma år som andra världskriget bröt ut, fick stadsarkitekten i Gävle i uppdrag att rita på den planerade sysslomansbostaden. Två år senare stod byggnaden klar för inflyttning och nu, 100 år senare, har Region Gävleborg renoverat byggnaden. I samband med detta har utställningsproducent Desirée Kjellberg, Landstingsarkivet, och Region Gävleborgs konstsamlingsteam, utforskat byggnadens första fem decennier.

– Vi vill synliggöra de lager av historia som finns på sjukhusområdet. Ett sjukhus kan ses som en samhällsinstitution som rymmer mängder av såväl personliga som privata berättelser, en mikrovärld som speglar samhället i stort. Genom att belysa några av de berättelserna och de historiska aspekterna tror vi att en kan förstå såväl platsen som vår egen tid bättre, säger Elenor Noble, konsthandläggare på Region Gävleborg.

Kulturarv, minne och poesi

Gestaltningen är en del av en flerdelad satsning på sjukhushistoria. I bottenplanet har ljudslingor, bildspel och visualiseringar av byggnadens historia, tillsammans med några verk av Gästrikeskildraren Ecke Hedberg, installerats. En fasadgestaltning med ursprungsritningen av stadsarkitekt Erik Alfred Hedin har producerats och i kontorsrummen på de tidigare lägenhetsplanen finns nu en kollektion av tapetformgivning i original (bland annat för Duro tapetfabrik) av Margareta Sandberg-Hög. Ljudslingorna består bland annat av berättelser från en familj, som var bosatta på Gefle lasarett i fem decennier.

Historia blir till poesi

Berättelserna från systrarna som växte upp i huset tillsammans med allt övrigt material som hittats i researcharbetet har omtolkats av den flerfaldigt belönade poeten Carolina Thorell som specialskrivit dikter som både finns som ljudslingor och tryckta på glas placerade i byggnaden. Carolina Thorell är flerfaldigt prisbelönt för sin starka lyriska och humanistiska röst och skapar en poesi som samtidigt är lätt att närma sig för även den ovane med sitt direkta språk. Hon är även utbildad grafiker med känsla för visualiseringar och har tidigare fått kulturstipendium från Region Gävleborg, är verksam i Sandviken och har medverkat i andra projekt kring lokalhistoria.