En liten röd hare - Katarina Strömgård
Bok: En liten röd hare, 2015, Bokförlaget Opal AB
Placering: permanentplacerad på Familjecentralen i Sätra, Gävle.
En liten röd hare är den andra boken i Region Gävleborgs samling skapad av Katarina Strömgård. Nu återkommer det lilla barnet från Björnarnas dagis i samband med att det får ett litet syskon. Berättelsen skildrar barnets lek som följer dramatiken i familjen. Gosedjuret, en röd hare, blir såväl sällskap och tröst som projektionsyta för både fantasier om att själv få bebis och ett gränstänjande i samband med de nya förutsättningarna i familjen. Haren bankar på kastruller och hänger i gardinerna ”Men titta på haren då!”.
Katarina Strömgård har arbetat med akvarellpennor samt akrylfärg som hon arbetar både flödigt utspädd och täckande med. Perspektiven följer dramaturgin och ändras från sida till sida, uppslag till uppslag beroende av scenen bilden skildrar. Ibland är vi nära i omfamningen av den förtvivlade nyfödda, ibland sitter vi högt uppe vid taket och blickar ner över haren som svingar sig i gardinen och ser långt borta skuggan av en förälder som skyndar sig in för att säga ifrån. Kring barnet och haren lyser det av rött och gult, oftast kring den lilla bebisen likaså. Men föräldrarna och övrig interiör befinner sig i skugga och är klädda i grått. Det är barnen som är i fokus. Dessa färgkontraster utnyttjar Strömgård mycket effektivt i en dramaturgisk vändning när oron över den sjuka bebisen är stor och haren samtidigt har försvunnit. Men där vi genom att titta på bilderna, ser att det inte är någon fara eftersom vi ser att hela spjälsängen lyser röd och strax kan läsa att: ”Nej, bebisen ligger och sover. Det är bara skriket som är borta. Och alldeles intill, på bebisens arm, ligger en hare. En liten röd hare, nästan så röd som en nyfödd bebis.”
En fin detalj att lägga märke till i bilderna är de randiga kläderna som är gemensamma för syskonen och uttrycker en gemenskap dem emellan. Det är alltså samma barn som figurerade i Björnarnas dagis, som återkommer i En liten röd hare och en värdefull aspekt är att barnet aldrig i de båda böckerna definieras som pojke eller flicka vare sig igenom leksaker, kläder eller ord. Att få småsyskon är lika stort och omtumlande för alla och könsbestämningar där av onödiga.
Katarina Strömgård har arbetat med ett utökat gestaltningsuppdrag utifrån boken där måleri möter bilderboksbilder i den nybyggda Familjecentralen. Hon skapade bland annat ett ljuslådetittskåp till entrén och detaljmålningar med motiv tagna ur boken på utsågad björkplywood.
