1. Samverkanswebben
  2. Vårdgivare
  3. Kunskapsstöd och rutiner
  4. Nutrition

Nutrition

Matens betydelse för att förebygga, lindra eller bota sjukdomar är en central fråga. Dietisterna arbetar utifrån vetenskap och beprövad erfarenhet med målet att patienten ska få i sig rätt näring och ha en god livskvalitet efter de förutsättningar som finns.

Nutritionsbehandling ingår som en viktig del i den medicinska behandlingen vid både akuta och kroniska sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdom, diabetes, födoämnesallergi, cancer, njursjukdomar, mag-tarmsjukdomar, ätstörningar, undernäring och övervikt. Matvanorna har dessutom stor betydelse för att förebygga sjukdomar som exempelvis övervikt och obesitas samt följdsjukdomar av dessa.

Nutritionsvårdsprocessen syftar till att förebygga och behandla undernäring hos den enskilde. Processen används för att identifiera och bedöma, utreda, dokumentera och planera, åtgärda, samt följa upp och utvärdera åtgärder vid nutritionsrelaterade problem.

Översikt - Vårdhandboken (vardhandboken.se)

Maten har stor betydelse för människans fysiska och psykiska hälsa, välmående och prestationsförmåga, på både kort och lång sikt. Hälsosamma matvanor ökar sannolikheten att behovet av näringsämnen tillgodoses, samtidigt som det kan skydda mot ett stort antal sjukdomar. Hälsosamma matvanor har effekt på kroppens alla organ och funktioner. 

I Region Gävleborg arbetar vi strukturerat och systematiskt med att uppmärksamma, åtgärda och följa upp patienters ohälsosamma levnadsvanor. Arbetet sker på två nivåer; grundläggande nivå och fördjupad nivå. Varje verksamhet måste fatta beslut om i vilka patientflöden/besökstyper det är relevant, möjligt, och genomförbart, att samtala om levnadsvanor. 

Frågorna finns i Region Gävleborgs frågeformulär: Frågor inför samtal om levnadsvanor – vuxna och i metodstödet Metodstöd för samtal om levnadsvanor.

Stöd för samtal om levnadsvanor - Region Gävleborg (regiongavleborg.se)

Vid sjukdom kan våra matvanor förändras och patienter kanske äter och dricker mindre. Förmågan att äta kan också bli nedsatt och patienter kan behöva anpassa maten och matvanorna för att de ska få i sig tillräckligt med energi och näring. Blir patienten sjuk och går ner i vikt till följd av undernäring försvåras tillfrisknandet vid sjukdom samtidigt som risken ökar för fördröjd sårläkning, försämrad muskelfunktion samt nedsatt hjärt- och lungfunktion. 

Det är därför viktigt att screena patienter och uppmärksamma eventuell risk för undernäring. Om det finns risk för undernäring behöver patientens intag av mat och dryck ses över och anpassas för att patienten ska få i sig tillräckligt med energi och näring. Första steget i nutritionsbehandlingen är att anpassa maten utifrån individuella förutsättningar.

Ibland är anpassningarna av måltiderna inte tillräckliga och då kan patientens intag behöva kompletteras med näringsdrycker, berikningspulver och/eller andra kosttillägg under en kortare eller längre period.

Enteral näringstillförsel är ett alternativ när intaget per oralt inte räcker för att tillgodose behovet av energi, näring och vätska. Enteral näringstillförsel har en skyddande effekt på tarmbarriären, vilket minskar risken för bakteriell translokation. 

Indikationen för nutritionsbehandling via enteral näringstillförsel är ett otillräckligt energi- och näringsintag som beräknas vara längre än en vecka samt att nutritionsbehandling kan förbättra situationen och öka patientens livskvalitet enligt medicinsk bedömning.

Enteral näringstillförsel kan användas som enda näringskälla eller i kombination med peroralt intag och/eller parenteral näringstillförsel.

Inom slutenvården finns nutritionspumpar på vårdenheten som kan användas under vårdtiden. I regel är det en sjuksköterska som ansvarar för nutritionspumpen. När patienten byter vårdnivå/vårdgivare följer inte pumpen med till nästa ansvariga. Beställningsansvaret ligger då hos sjuksköterska på hälsocentral eller hemsjukvård.

Nutritionspump - indikation, beställning och retur, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg - Platina id 09-828510

Region Gävleborg subventionerar nutritionsprodukter med 50 % där patienten betalar som mest 1000 kr/månadsförbrukning. Kostnaden för nutritionsprodukter gäller för patienter över 16 år.

Förskrivning av näringspreparat görs av en dietist via beställningsportalen, med möjlighet för patienten att välja mellan hemleverans eller leverans till utlämningsställe utan extra kostnad. Dietisten bedömer om det finns en indikation till förskrivning.

Förbrukningsmaterial behövs vid tillförsel av nutrition via sond eller gastrostomi (PEG, RIG). Sjuksköterska på hälsocentral beställer förbrukningsmaterial som exempelvis aggregat och matningssprutor. Digital förskrivning av förbrukningsmaterial görs via inköpssystemet Proceedo (inloggning till Region Gävleborgs intranät behövs). 

Nutritionspump är inget förbrukningsmaterial, se mer information under rubrik Enteral näringstillförsel.

Måltider med rätt sammansättning är viktiga för återhämtning och tillfrisknande, de kan även minska risken för följdsjukdomar, trycksår och undernäring. Måltiderna utgår från Nordiska näringsrekommendationer, NNR. I NNR beskrivs matvanor som är bra för hälsan på både kort och lång sikt. Rätt mat och näring kan vara en förutsättning för att medicinsk behandling ger önskad effekt och bör värderas på samma sätt som annan medicinsk behandling. Det är därför viktigt att måltiderna på sjukhus individanpassas efter tillstånd, individuellt behov och smakpreferenser. Att patienterna får välja måltid som passar dem. För att ta hänsyn till patienternas olika önskemål erbjuds tre olika rätter till lunch och middag varje dag, varav en vegetarisk.

För att kunna anpassa måltiderna individuellt finns två olika storlekar på huvudrätten. Det finns flera olika varianter av förrätt och dessert att välja på.

Sjukhuset ska erbjuda ett genomtänkt, varierat och aptitretande utbud av rätter i olika portionsstorlekar, med olika energi- och näringstäthet, anpassade för många typer av patienter.

Patienterna delas in i två grupper: näringsmässigt stabila patienter och näringsmässigt sköra patienter.

Näringsmässigt stabila patienter

Patienter med normalt näringsbehov och god aptit.

Val av mat från köket: Välj huvudrätt i normal eller liten storlek, komplettera eventuellt med en förrätt eller dessert.

Näringsmässigt sköra patienter

Patienter som riskerar att få i sig för lite mat och vätska på grund av sjukdomar eller andra tillstånd som påverkar näringsbehov och aptit. Här finns ofta sjuka och sköra äldre.

Val av mat från köket: Välj en smårätt, liten huvudrätt och en dessert, alternativt flera smårätter.

Utsedd personal på vårdavdelningarna bör ha till uppgift att berätta om olika alternativ på menyn. Om patient inte äter upp sin portion följ upp och ändra efter önskemål. Det erbjuds även en önskekost som kan användas vid behov.

Ett näringsrikt samarbete

Syftet med utbildningen är att öka kännedomen om Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2022:49) om förebyggande av och behandling vid undernäring samt att ge en förståelse för vilka rutiner som behövs i vård och behandling av undernäring.

Socialstyrelsen utbildning

Samtal om levnadsvanor med vuxna patienter 

Syftet med utbildningen är att ge grundläggande kunskaper i hur Region Gävleborg systematiskt arbetar med att uppmärksamma levnadsvanor i mötet med vuxna patienter (65 år och äldre inkluderade). Utbildningen innehåller grundläggande kunskap om levnadsvanors betydelse för hälsa samt kunskap om Region Gävleborgs metod och verktyg för genomförande.

Samtal om levnadsvanor med vuxna patienter – Kompetensportalen Region Gävleborg

Dietisterna som arbetar på dietistenheten är uppdelade i tre arbetslag. Två lag arbetar inom specialistvården på sjukhusen i Gävle respektive Hudiksvall och det tredje arbetar inom primärvård i Gävleborg.

Nutritionsbehandlingen sker digitalt, fysiskt eller via telefon och behandlingen kan utformas individuellt eller i grupp.

På barn- och ungdomsmottagningen i Gävle och Hudiksvall arbetar barndietister. Dietistens uppdrag inom barnsjukvården är att vara en del i den medicinska behandlingen. Detta omfattar att göra nutritionsbedömningar samt ge individuella och diagnosspecifika kostråd och behandlingar. Dietist är enbart inkopplad om patienten samtidigt har en pågående läkarkontakt på barn- och ungdomsmottagningen.

Dietist finns även på barn- och ungdomshabiliteringen samt på barn- och ungdomspsykiatrin i Gävle, Bollnäs och Hudiksvall. Dietistens uppdrag är att ingå i den medicinska behandlingen och ge individuella och diagnosspecifika kostråd till aktuella barn. Dietist är inkopplad vid pågående läkarkontakt. För kontakt med dietist, kontakta respektive enhet.

  • Dietist primärvård: 026-15 52 09 (TeleQ, knappval 8 för vårdpersonal)
  • Dietist specialistvård Gävle: 026-15 49 45 (TeleQ, knappval 8 för vårdpersonal)
  • Specialistvård Hudiksvall: 0650-921 40

Budstationsnummer

  • Dietist Primärvård Gävle, budstation 25
  • Dietist Primärvård Västra Gästrikland, budstation 242
  • Dietist Primärvård Södra Hälsingland, budstation 563
  • Dietist Ljusdal, budstation 902
  • Dietist Primärvård Hudiksvall/Nordanstig, budstation 705
  • Dietist Specialistvård Gävle, budstation 104
  • Dietist Specialistvård Hudiksvall, budstation 747