1. Start
  2. Om oss
  3. Organisation
  4. Koncernledning
  5. Regionarkivet
  6. Månadens fotografi
  7. Tågolyckan, kronprinsen och lasarettmaskinistens berättelse
Bollnäs lasarett fotograferat av dess maskinist Ossian Friberg.
Bollnäs lasarett fotograferat av dess maskinist Ossian Friberg.

Månadens foto maj 2023: Tågolyckan, kronprinsen och lasarettmaskinistens berättelse

1923 invigdes Bollnäs lasarett och stod redo att ta emot patienter i nya, moderna lokaler. Midsommarafton 1928, bara fem år senare, mötte lasarettet sin dittills största prövning.

Det var natten till midsommarafton 1928. Klockan hade passerat 1.00 men midsommarnatten var ljus när nattsnälltåget 22 Jämtlandsexpressen kom framrusande på Norra stambanan strax söder om Bollnäs. Tåget hade avgått från Stockholm centralstation några timmar tidigare och målet var Östersund-Storlien-Trondheim. Ombord fanns över 200 resenärer, bland annat riksdagsmannen och ordföranden i Bondeförbundet Johan Johansson. Johansson var inte obekant med orten han strax skulle passera, han hade själv varit elev på Bollnäs folkhögskola några år tidigare. Kanske satt han och tittade ut genom tågfönstret för att hinna skymta Bollnäs folkhögskola i fjärran precis när det oerhörda hände. Cirka 1.30 kolliderade nattsnälltåget med ett hjälplok som hade avgått från Bollnäs station bara några minuter tidigare. Skadorna var enorma och katastrofen ett faktum.

Kollisionen kastade vagnar av rälsen

Vad som egentligen hände kan man läsa sig till via tidningsartiklar och arkivhandlingar från tiden. Enligt order till hjälplokets förare skulle hjälploket möta ett annat nattsnälltåg i Ockelbo för att assistera i att det tåget mot dess mål. Här måste det ha uppstått någon miss i kommunikationen, för istället för att invänta att Jämtlandsexpressen passerat Bollnäs avgick hjälploket före utsatt tid. Andra insåg snabbt förarens misstag och flera försök gjordes för att stoppa hjälplokets framfart. Såväl tågklarerare som signalvakt gjorde stoppsignaler och ett stoppförsök gjordes vid närmaste banvaktsstuga. Samtliga signaler gick dock hjälplokets förare förbi.

Vid Lenninge, strax söder om Bollnäs, var katastrofen ett faktum. Där kolliderade hjälploket med Jämtlandsexpressen och båda loken skadades svårt. Flera av Jämtlandsexpressens sov- och sittvagnar kastades av rälsen.

Ekonomirulla från Bollnäs lasarett 1928
I lasarettets patientrulla från 1928 kan man se att patienterna inkom till lasarettet strax efter att olyckan inträffade och att febril aktivitet rådde för att vårda de skadade. Utifrån handlingarna i regionarkivet kan man även se att flera personer skadades under räddningsarbetet, däribland en polisman som i sin iver att hjälpa de olycksdrabbade ramlade från hög höjd och skadade ryggen. I ekonomirullan från samma år kan man läsa att 19 patienter som inkom till lasarettet i samband med olyckan fick sin vård bekostad av Statens järnvägar.

Kronprinsen uttalade sig om vården på Bollnäs lasarett

Den fruktansvärda tågkatastrofen blev snart en riksnyhet. Enligt uppgift i Svenska Dagbladet den 22 och 23 juni 1928 uppges att tågolyckan vid Lenninge krävde 16 människoliv. Bland de döda fanns bland annat Bondeförbundets Johan Johansson. Ett 50-tal människor skadades och ett tjugotal skadades svårt.

Dåvarande kung Gustav V sände sina kondoleanser och flera statsråd, statsminister Carl Gustaf Ekman och kronprins Gustav Adolf besökte olycksplatsen. Kronprinsen besökte även Bollnäs lasarett dit de skadade hade förts efter olyckan och enligt tidningen Ljusnan uttryckte kronprinsen ”sin tillfredsställelse över de anordningar som vidtagits för de skadades vård på lasarettet”.