Vårvinteraktiviteter med Gästrike-Hälsinge turistråd

Det var en tid då länet hade moderniserats i rasande fart men ändå kunde stoltsera med bevarade naturmiljöer och en spännande kulturhistoria. Järnvägen hade byggts ut hela vägen till Hälsingland, vilket också stimulerade turismen.

Gästrike-Hälsinge turistråds arkiv

Regionarkivet förvarar mängder med fotografier, planscher och broschyrer från arkivet efter Gästrike-Hälsinge turistråd. Materialet berättar om turismens historia, men visar också hur landstingets inriktning förändrades efter grundandet 1863.

Vid bildandet hanterade landstinget framför allt regionala utvecklingsfrågor. Det skulle dröja många år innan hälso- och sjukvård blev de områden som gemene man framför allt kopplade ihop med landstinget. På så sätt kan man säga att dagens Region Gävleborg, med sitt regionala utvecklingsansvar, delar många visioner och framtidsmål med det ursprungliga landstinget.

Då: ett landsting i skog och ödemark

Det Gävleborg som 1863 års ledamöter i det första landstinget fick på sin lott att utveckla var ett helt annat län än det vi känner idag. Stora delar var skogs- och ödemark och det var långt mellan byar och städer. Till Gästrikland hade man bara ett fåtal år tidigare fått Gävle-Dala järnväg vars syfte var att knyta samman industrierna i Dalarna och Gästrikland med hamnstaden Gävle. Ostkustbanan däremot, järnvägen mot Hälsingland och länets norra del, var då fortfarande inte anlagd. Hälsingland var en utpräglad skogs- och jordbruksbygd och det var endera sjövägen eller med hjälp av häst och vagn man tog sig dit och därifrån.

År 1863 var också folkskolan fortfarande en ny företeelse så bildningsnivån var låg och många var inte läs- och skrivkunniga. Utbyggda sociala skyddsnät existerade inte utan gamla, sjuka och fattiga var ofta beroende av anhörigas omsorg.

Regionala utvecklingsfrågor

Gävleborg var med andra ord ett län i behov av samhällsutveckling och modernisering. Några av de tidiga frågorna och besluten handlade om att dika ut myrar och utrota kråkor som ansågs vara skadedjur. Senare inrättade man skolor, barnhem och lasarett, verkade för byggandet av ostkustbanan samt bidrog med medel till fattigvård och äldreomsorg.

Hurtigt hastar de förbi 

Ett knappt sekel senare var länet ett helt annat. Det syns tydligt i bilderna från turistrådets arkiv.

Här finns fotografier som visar idrottande människor i ändamålsenliga kläder som i typisk, hurtig 1940-talsanda hastar förbi på skidor eller cykel. Plötsligt kunde fotograferna visa turisterna att man inte behövde resa till fjällvärlden under helger och påskledigheter utan man kunde ju faktiskt leva fullgott friluftsliv även här i Gävleborg.

”Elljus, radio och trafikbil”

Här finns också planscher och broschyrer – som den från 1940-talet där det står att ett pensionat i Hälsingland kunde erbjuda hyra av ett rum med helpension för 4 kronor och 50 öre per natt. Pensionatet kunde även erbjuda besökarna ”elljus, radio och trafikbil i grannskapet”.

I broschyren står även: 

”Resande från Stockholm ha bästa förbindelse med dagtåget kl. 10 med direkt Sveg-vagn. Under för och eftersäsongen anordnar Statens Järnvägar så kallade billighetsresor, då även de lägre pensionatspriserna tillämpas. Hälsingland har hittills legat ganska obeaktat av den turistström, som från andra delar av landet, särskilt från städerna, sökt sig ut till de norrländska bygderna för att leva några dagars eller veckors stärkande och härdande friluftsliv eller i en vacker, stämningsfylld natur hämta vila och vederkvickelse från vardagens jäkt. Anledningen är kanske främst den, att hälsingarna själva inte gjort stort väsen av sitt landskaps lämplighet som turistlandskap. På sistone har Hälsingland upptäckts. […] För den som önskar vila och vederkvickelse erbjuder Hälsingland såväl vinter som sommar lämpliga tillflyktsorter. Det friska skogsklimatet och den höga, rena luften äro en hälsokälla för slitna nerver och en trött fysik”.

Kanske lockades nya länsbor

Fotografiet som inleder den här artikeln föreställer en sådan ”stärkande och härdande” skidtur som länet efter mindre än ett sekel av intensiv men varsam modernisering plötsligt kunde erbjuda turisterna. Kanske hoppades de turismansvariga även att alla nya skolor, sjukhus, tågförbindelser och arbetstillfällen skulle kunna locka en och annan turist till att bosätta sig permanent.

Känner du till något mer om bilden? Vilka är barnen i bild och vart är de på väg? Skriv gärna till regionarkivet och berätta mer:

regionarkivet@regiongavleborg.se 

Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle