Nobelpriset och landstingets bibliotekshistoria

I början av oktober presenteras årets Nobelpristagare i litteratur. Nobelpriset har delats ut sedan år 1901, och redan året därpå beviljade Gävleborgs läns landsting anslag till de så kallade vandringsbiblioteken, som gjorde det möjligt för invånarna att låna böcker som transporterades mellan olika orter.

Vandringsbibliotek var en slags låsbar låda i trä med en hylla inuti. I lådan placerades böcker och sedan transporterades lådan från ort till ort för att invånarna skulle få möjlighet att låna böcker. Man skulle kunna säga att vandringsbiblioteken var en slags föregångare till senare tiders bokbussar. Syftet med vandringsbiblioteken var tydligt: Gävleborgarna skulle bli belästa och bildade människor! Bara 20 år innan landstinget bildades år 1863 hade Sverige fått obligatorisk folkskola, därför var läskunnigheten fortfarande begränsad runt sekelskiftet 1900. Med vandringsbiblioteken skulle detta ändras för då kom möjligheten att bekanta sig med annan litteratur än katekesen och folkskolans läseböcker. 

Studiecirklar och stöd

Man kan anta att läslusten ökade i och med detta, eftersom olika studiecirklar med böcker som utgångspunkt startade från sekelskiftet och framåt. Dessa studiecirklar fick också anslag från landstinget och år 1916 beviljade landstinget ett anslag om 2000 kronor där anslaget utgick i form av inbundna böcker. År 1960 tilldelades studie- och biblioteksverksamheten så mycket som 100 000 kronor.

Svartvit bild av ett äldre bibliotek där en kvinna arbetar bakom en trädisk med kortkatalog. Rummet är fullt av bokhyllor, pärmar och dokument i ett trångt men organiserat utrymme.
Okänd fotograf. Fotografiet förvaras i Regionarkivet.

Sjukhusbibliotekens roll

Flera egna bibliotek har funnits bland landstingets verksamheter och Månadens fotografi är från tidigt 1970-tal och föreställer Gävle sjukhusbibliotek. En anteckning i anslutning till fotografiet berättar att personen i bild är ”kontorist”. 

Tack vare en historisk text från sjukhusbiblioteket i Hudiksvall från ungefär samma tid får vi veta mer om sjukhusbibliotekens verksamhet och att även sjukhusbiblioteket i Hudiksvall bemannades av en kontorist samt en bibliotekarie.

Patientbiblioteket tillgodosåg inneliggande patienters behov av litteratur och fackbiblioteket, eller det medicinska biblioteket, tillgodosåg vårdpersonalens behov av facklitteratur. Dit hade också sjukhusets läkare en egen nyckel för att alltid ha direkt tillgång till bibliotekets böcker.

Boknyheter och biblioteksutveckling

I den historiska texten beskriver skribenten också att boknyheter på hålkort skickades ut till klinikcheferna för att de skulle kunna välja vilka böcker som skulle köpas in till klinikbiblioteken. Dessutom framförde skribenten en önskan om att biblioteket snart skulle få köpa sin första kopieringsapparat.

Sedan dess har utvecklingen gått framåt, och en kopieringsapparat har man säkerligen fått. I mer än ett sekel har Landstinget Gävleborg, sedermera Region Gävleborg, verkat för en stark regional biblioteksverksamhet för att tillgodose gävleborgarnas behov av litteratur, information och biblioteksservice.

Det här är en återpublicering av en artikel från år 2015

Känner du till något mer om bilden? Vem är kontoristen bakom disken? Vad fyller ratten på skåpet i mitten för funktion? Höll biblioteket möjligen till i en källare med tanke på fönstrens placering? Skriv gärna till Landstingsarkivet och berätta mer.

regionarkivet@regiongavleborg.se

Region Gävleborg
Regionarkivet
801 88 Gävle