Mikrobiologen upphör med analys av IgM-antikroppar mot Borrelia

IgM-antikroppar mot Borrelia har flera begränsningar. Efter genomgången infektion kan IgM kvarstå förhöjt i flera år och är därför ingen tillförlitlig markör för aktuell infektion. Vid sena borreliamanifestationer som artrit och akrodermatit saknar IgM diagnostiskt värde. Dessutom är ospecifik IgM-reaktivitet vanligt förekommande, särskilt i serum. Mikrobiologen upphör därför med analys av IgM-antikroppar.

Vid borreliakardit kan analys av IgM-antikroppar utgöra ett diagnostiskt stöd. I dessa fall skickas provet för analys till externt laboratorium.

Vid neuroborrelios rekommenderas samtidigt taget serum- och likvorprov. Även i dessa fall skickas prov för analys av IgM- och IgG-antikroppar till externt laboratorium.

Vid borreliaserologi måste alltid resultatet tolkas i relation till kliniska symtom och symtomduration varför dessa uppgifter alltid ska anges vid beställning.

Provtagning på alltför vida indikationer begränsar serologins värde. Serologi rekommenderas därför inte vid:

• Erytema migrans (klinisk diagnos)
• Ospecifika symtom, t ex trötthet, allmän sjukdomskänsla
• Fästingbett utan symtom
• Oklar feber
• Uppföljning efter behandling

För mer information, var god se regiongavleborg.se/provtagningsanvisningar
Mindre