Från projekt till bestående arbetssätt

– Ingen av oss hade kunnat göra det här på egen hand, men tillsammans har vi kunnat göra stor skillnad, säger projektledaren Ida Thunholm, näringslivs- och kompetensstrateg vid projektägaren Region Gävleborg.

I UNG-projektet samarbetar nio kommuner och Region Gävleborg med att stötta ungdomar 16–29 år att ta sig tillbaka till studier eller arbete.

En av kommunerna är Söderhamn, där Linnéa Duran är enhetschef vid Förebyggande enheten, Verkstäderna och KAA.

– Det som är så bra med de här projekten, och att Region Gävleborg hjälper oss, är att vi får möjligheter att utveckla nya arbetssätt, säger Linnéa Duran.

– Vi får mer tid med deltagarna eftersom vi har mer personella resurser under tiden då vi har projektet. Men bara personella resurser räcker inte, utan det handlar också om att vi gemensamt tar fram målsättningar, och stämmer av med andra kommuner. Det är en jättekompetensutveckling för oss att få möjlighet att göra det, säger Linnéa Duran.

För varje projekt har de implementerat mer av nya arbetssätt i den ordinarie verksamheten. Studiebesök och samverkan med andra kommuner har bland annat gett inspiration i arbetet nära civilsamhället. I Söderhamn involverar arbetet numera också fler kommunala enheter, vilket stärker insatserna.

Exempel på en vanlig insats är att stötta hemmakämpare, som av olika anledningar slutat gå till skolan och blivit isolerade.

Men alla insatser är individbaserade och handlar om att motivera till att ta sig in på arbetsmarknaden eller börja studera. Några deltagare har fått stöd för att förbättra sin hälsa, andra för att stärka sina nätverk eller höja sin kompetens på olika vis.

– Det är inte en specifik person som är vår målgrupp. Det finns olika anledningar till att unga hamnar utanför skola och arbetsmarknad. Därför behöver vi möta varje person utifrån den situation den befinner sig i. Det vi vet är, att det är en jättestor skyddsfaktor att ha gymnasiekompetens. Därför försöker vi göra allt för att de ska få det, genom att komma tillbaka till gymnasiet, till folkhögskola eller till vuxenutbildning efter praktik, säger Linnéa Duran.

I augusti 2026 avslutas projektet och projektledaren Ida Thunholm kan konstatera att det är med gott resultat. Totalt har 320 unga deltagit i UNG. Av dem har 83 procent uppgett att de tagit steg och närmat sig arbetsmarknaden.

På övergripande nivå gynnar projektet hela länet.

– Målet är att fler unga ska våga delta och vara verksamma i samhället. Det är något som samtidigt gynnar den regionala kompetensförsörjningen, vi behöver de här personerna på arbetsmarknaden, säger Ida Thunholm.