Hållbar innovation i praktiken: ”Det går att ställa om”
I Region Gävleborg pågår just nu ett arbete för att förlänga livslängden på vårdkläder. I stället för att kassera plagg med mindre skador testas nya lösningar för återbruk – ett arbete som kan bidra till både minskat resursslöseri och ökad robusthet. Vi har intervjuat Sigrid Petterssén, projektledare för projektet Hållbar affärsinnovation i Gävleborg.
Hej Sigrid,
Vad jobbar du med inom Region Gävleborg?
– Jag är projektledare för projektet Hållbar affärsinnovation i Gävleborg, där vi arbetar med att utveckla hållbara och innovativa arbetssätt genom offentliga inköp och upphandling. Målet är bättre affärer och att fler, inte minst mindre företag, ska kunna konkurrera om offentliga affärer.
Kan du berätta om arbetet med att återbruka vårdkläder?
– Vi testar nu hur vi kan förlänga livslängden på vårdkläder genom att laga och återbruka plagg som annars skulle kasseras. Tillsammans med Sömnadsakademin arbetar vi med att till exempel brodera över fläckar och byta ut delar från andra kasserade plagg. Testet omfattar också att undersöka hela flödet för återbruk, för att få kontroll över både ekonomi- och miljövinster.
Hur såg processen ut – från idé till genomförande?
– Vi såg att många plagg kasserades trots att de var fullt användbara, ofta på grund av mindre fläckar eller skador. Plaggen är av hög kvalitet och klarar omkring 250 tvättar, medan de som nu återbrukas ofta bara har tvättats mellan 1 och 50 gånger. Det innebär att mycket värde går förlorat.
Därför skapades en arbetsprocess för att ta fram en hållbar lösning för återbruk, som också är skalbar och möjlig att använda i fler regioner och kommuner.
Hur har samarbetet mellan olika aktörer fungerat?
– Vi involverar olika delar av organisationen för att ta fram nya, gemensamma arbetssätt. Därtill samverkar vi med externa aktörer, som tvätteriet. Den här typen av arbete kräver samverkan över organisatoriska gränser – och det är en viktig framgångsfaktor.
Vad har insatsen lett till hittills?
– Testet är igång på Söderhamns sjukhus och följs upp löpande. Vi ser också ett stort intresse från andra regioner och kommuner. Återbruk är inte bara en miljöfråga, utan bidrar även till ökad beredskap och robusthet i en tid där tillgången på material inte kan tas för given.
Hela testet ska fungera som ett beslutsunderlag. Det ska ge beslutsfattare stöd i att ta ställning till exempelvis om Region Gävleborg ska fortsätta utveckla återbruk av personalplagg. Om så är fallet behöver detta tas med i kommande upphandlingsunderlag.
Hur kan offentlig upphandling bidra till mer hållbara lösningar?
– Offentliga affärer är en nyckel till hållbarhet. Det handlar om att förstå vilka effekter våra val får. Vi behöver arbeta mer tillsammans inom organisationen och skapa förutsättningar för innovation – inte minst genom att inkludera mindre och lokala företag.
I dag pratar vi mycket om robusthet och beredskap. Där är inköpsprocesserna ett viktigt verktyg för att styra utveckling och skapa innovation i en föränderlig värld.
Vad ser du som nästa steg i arbetet?
– Vi arbetar vidare med liknande frågor inom andra områden, som hållbart byggande och robusta livsmedelskedjor. Målet är att ta fram modeller för utveckling och innovation som fler kan använda, även mindre kommuner, för att stärka hållbarhet och robusthet i hela det offentliga systemet.