Med siktet inställt på framtidens vägar: ”Måste prioritera klokt”
Med nästan 1,6 miljarder kronor i planeringsram ska Region Gävleborg fördela framtidens investeringar i vägar, kollektivtrafik och cykellösningar. Niklas Hermansson har huvudansvaret för att ta fram den nya länsplanen för 2026 - 2037 – en process som präglas av både tidspress och tydliga mål.
Hej Niklas,
Vad är egentligen en länsplan?
– Det är ett långsiktigt planeringsdokument för regional transportinfrastruktur. Planen visar vilka satsningar som ska göras på statliga regionala vägar, cykelinfrastruktur och kollektivtrafik under en tolvårsperiod. Den nya länsplanen kommer att gälla 2026–2037, och är avgörande för att vi ska kunna nå både nationella transportmål och våra egna regionala utvecklingsmål.
Hur tas den fram?
– Det är ett omfattande arbete som sker i nära samverkan med framför allt kommunerna i länet, Trafikverket, Länsstyrelsen Gävleborg och Mellansvenska Handelskammaren. Vi har haft inledande samtal med kommunerna och samtliga har sedan spelat in ett skriftligt underlag där de har lyft fram sina viktigaste behov. Detta har följts upp med djupare dialoger med respektive kommun, där vi diskuterat möjliga åtgärder och prioriteringar. Trafikverket har bidragit med en bredd av utredningsunderlag och sina rekommendationer till prioriterade åtgärder. I arbetet tar vi också hänsyn till regionala styrdokument, till exempel den regionala utvecklingsstrategin och tillgänglighetsstrategin.
Vad är viktigast att tänka på i arbetet?
– Att varje krona gör så stor nytta som möjligt. Det finns väldigt många behov i länet – från trafiksäkerhetshöjande åtgärder till bättre möjligheter att cykla till jobb och skola. Vi måste prioritera klokt, och ibland kan smärre investeringar göra stor skillnad. Ett bra exempel är Sandvikens stadsbusstrafik där länsplanen var med och medfinansierade tryggare och mer tillgängliga hållplatser nära en skola.
Hur ser den ekonomiska ramen ut för Gävleborg?
– Vi har fått en preliminär planeringsram från Trafikverket på 1 578 miljoner kronor för hela planperioden. Det är inte mycket sett till behoven, så det gäller att vara strategisk och beakta alla insatser noga.
Regeringens direktiv för länsplanerna kom senare än beräknat, hur har det påverkat ditt arbete?
– Tidsplanen blev väldigt tajt. Direktivet kom först i mars, vilket innebär att vi har mindre än ett år på oss att ta fram ett planförslag, skicka ut det på remiss, analysera synpunkter och göra eventuella justeringar. Vi siktar på att ha ett slutgiltigt förslag redo till Hhållbarhetsnämnden i november 2025. Länsplanen kommer sedan att fastställas av Rregionfullmäktige senast i oktober 2026.
Vad hoppas du att länsplanen ska bidra till?
– En smartare, tryggare och mer hållbar infrastruktur i hela Gävleborg. Målet är att göra det lättare att resa, leva och verka här – oavsett om man bor i en större tätort eller på landsbygden. Och att näringslivet får bättre förutsättningar för transporter och tillväxt.
Så fungerar planeringssystemet för transportinfrastruktur
Sveriges transportinfrastruktur planeras i två nivåer – en nationell och en regional. Den nationella planen för transportinfrastruktur fastställs av regeringen och omfattar hela landet. Den inkluderar större investeringar i statliga vägar, järnvägar och sjöfart.
Parallellt finns regionala länsplaner, som fastställs av respektive region. Dessa fokuserar på regionala behov och omfattar bland annat investeringar i regionala statliga vägar, gång- och cykelvägar samt åtgärder som anpassar infrastrukturen till kollektivtrafiken.