När samverkan blir vår största styrka

Hej Katrien,

Du har varit regional utvecklingsdirektör i fem år. Vad innebär egentligen ditt uppdrag?

– Det regionala utvecklingsuppdraget är ett av regionens fyra lagstadgade uppdrag. Uppdraget innebär att vi tar fram och samordnar den regionala utvecklingsstrategin, länsplanen för transportinfrastruktur och att fördela statliga företags- och projektstöd. Varje år handlar det om cirka 90 miljoner kronor. Vi sätter också mål för det regionala kompetensförsörjningsarbetet och tillhandahåller bedömningar av länets kompetensbehov. Men det viktigaste är att vårt arbete sker tillsammans med andra aktörer, i syfte att skapa goda förutsättningar för ett öppet, nytänkande och hållbart Gävleborg.

Vad har förändrats sedan du började?

– Vi har blivit tydligare och mer samlade. Tidigare låg ansvaret mer utspritt inom regionorganisationen. I dag har vi en regional utvecklingsförvaltning som arbetar mer sammanhållet. Jag upplever att vi pratar mer med samma röst och att våra samverkanspartners vet vad de kan förvänta sig av oss.

Samverkan återkommer du ofta till. Varför är den så avgörande?

– Vi kan inte åstadkomma utveckling på egen hand. Kommunerna, näringslivet, akademin och staten är helt avgörande. Samverkan kräver dialog och förtroende – och att vi är tydliga med roller och ansvar. Det räcker inte med fina strategier. Det måste finnas mandat, uthållighet men även en gemensam vilja.

Du ansvarar nu även för X-trafik. Hur hänger det ihop med regional utveckling?

– Väldigt naturligt. Infrastruktur och kollektivtrafik är avgörande för arbetsmarknad, etableringar och tillgänglighet. När vi samlar det strategiska och det mer operativa får vi bättre helhet och större möjligheter till synergier.

Hur viktig är den politiska ledningen för att regional utveckling ska fungera?

– Den är helt avgörande. Regional utveckling är ett strategiskt uppdrag som ligger direkt under regionstyrelsen. För att vi ska lyckas behöver vi ett tydligt politiskt ledarskap och en samsyn kring de stora frågorna. Tjänstemannaorganisationens roll är att ta fram underlag, analysera och genomföra – men riktningen sätts politiskt. När samspelet fungerar väl skapar det stabilitet och långsiktighet i arbetet.

Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan just nu?

– Vi lever i en tid av geopolitisk osäkerhet och snabb omställning. Då behöver vi fundera på vilken position Gävleborg ska ta. Vi har stark industri, en av landets största hamnar, goda energiförutsättningar och ett strategiskt läge mellan norra och södra Sverige. Jag tror att vi måste bli bättre på att synliggöra och dra nytta av våra styrkor.

Vad hoppas du att regional utveckling i Gävleborg ska vara känd för om några år?

– Att vi är relevanta, aktuella och modiga. Att vi vågar justera kursen när omvärlden förändras. Och att vi bidrar till att sätta Gävleborg tydligare på kartan – som länken mellan norr och söder, och som en aktiv del i den gröna och digitala omställningen.

Vad är du personligen mest stolt över?

– Att vi har stärkt samverkan och samsynen i länet. Det är inte alltid enkelt, men jag upplever att vi har skapat en bättre förståelse för hur den lokala och regionala utvecklingen hänger ihop och en tydligare gemensam riktning, avslutar Katrien Vanhaverbeke.

Nu fortsätter arbetet – tillsammans med länets kommuner, näringsliv, akademi och civilsamhälle. Katrien har siktet inställt på att stärka Gävleborgs position och skapa hållbar tillväxt som märks i hela länet, både i dag och i morgon.

Läs mer om det regionala utvecklingsarbetet på Regional utveckling