Regionalt ledarskap i förändring

Stärkt statlig samordning i SVESAM:s förslag

SVESAM föreslår att dagens regionala utvecklingspolitik och landsbygdspolitik förs samman till ett gemensamt politikområde med målet Ett sammanhållet, robust och konkurrenskraftigt Sverige. Utredningen utgår från att utmaningar som demografisk utveckling, kompetensförsörjning, klimatomställning och regionala skillnader kräver ett mer samordnat och långsiktigt arbetssätt.

En viktig förändring gäller regionernas roll. I dag omfattar uppdraget att ta fram och besluta om en regional utvecklingsstrategi samt att samordna insatser för att genomföra den. Enligt förslaget ska det uttalade regionala samordningsansvaret minska, medan staten får ett tydligare ansvar för den övergripande samordningen. Samtidigt föreslås regionerna fortsatt ansvara för områden som kompetensförsörjning, transportinfrastruktur, digital infrastruktur, näringslivsutveckling och kommersiell service.

Utredningen pekar ut Regeringskansliet som den viktigaste arenan för att stärka den statliga samordningen. Bedömningen är att problemet inte främst ligger i bristande samverkan mellan myndigheter, utan i att regeringens styrning i hög grad utgår från sektorsvisa logiker och prioriteringar. Därför föreslås en ny samordningsfunktion i Regeringskansliet, gemensamma nationella prioriteringar och en förstärkt roll för Tillväxtverket som analys- och samordningsstöd. Ambitionen är att skapa mer sammanhållna styrsignaler till myndigheterna, vilket i sin tur ska bidra till bättre samverkan och ett mer samlat statligt agerande för utveckling i hela landet.

Vad betyder förändringarna för Gävleborg?

För Gävleborg innebär detta att frågor väcks om hur den etablerade samverkan mellan kommuner, näringsliv, akademi, civilsamhälle och myndigheter kan utvecklas i en ny styrningsmodell. Oavsett hur ansvarsfördelningen utformas kvarstår behovet av gemensamma prioriteringar och samordnade insatser för länets utveckling.

Samtidigt lyfter utredningen fram flera områden som redan står högt på den regionala utvecklingsagendan i Gävleborg. Kompetensförsörjning, transportinfrastruktur, digital tillgänglighet och näringslivets omställningsförmåga pekas ut som avgörande för Sveriges långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Utredningen framhåller även vikten av att utvecklingsinsatser utformas utifrån olika platsers förutsättningar och behov.

SVESAM och EU formar nästa utvecklingsperiod

Under hösten fortsätter beredningen av SVESAM-utredningens förslag inom Regeringskansliet. Därefter ska regeringen ta ställning till vilka delar som ska genomföras och hur ett framtida system för regional utveckling ska utformas. Diskussionen förs dessutom i en tid då de ekonomiska förutsättningarna för regional utveckling är under förändring.

Parallellt intensifieras arbetet med nästa programperiod inom EU. Förhandlingarna om unionens långtidsbudget och framtida sammanhållningspolitik pågår samtidigt som Sveriges nationella och regionala partnerskapsplan (NRPP) tas fram. Tillsammans kommer dessa processer att påverka både prioriteringar och finansiering för regional utveckling efter 2027.

Mycket talar för att frågor som konkurrenskraft, innovation, grön omställning, säkerhet och beredskap kommer att få ökad tyngd i nästa programperiod. För svenska regioner handlar diskussionen också om vilket inflytande regionerna ska ha över genomförandet av framtida utvecklingsinsatser.

Hösten blir därmed en viktig period för ställningstaganden och beslut som kan få stor betydelse för framtidens regionala utvecklingsarbete. Frågorna handlar inte bara om finansiering och prioriteringar, utan ytterst om hur ansvar, inflytande och utvecklingskraft ska fördelas mellan stat, regioner och lokala aktörer under kommande år.