Civilsamhällets betydelse kartlagd
I Gävleborgs län finns över 9 000 organisationer inom civilsamhället. En ny kartläggning samlar för första gången en bred bild av deras omfattning och betydelse för länet. Civilsamhälleskartan 2026 är tänkt som ett kunskapsunderlag för dialog, planering och utvecklad samverkan.
Civilsamhället finns nära många människors vardag. Inom olika typer av organisationer ryms allt från idrotts- och kulturföreningar och byalag till stiftelser, samfälligheter och trossamfund. Organisationerna skapar mötesplatser, stärker gemenskap och organiserar sig kring frågor och verksamheter som är viktiga för dem och för samhället.
Uppskattade värden
Kartläggningen visar att det finns 9 059 registrerade organisationer inom idéburen sektor i Gävleborg. Av dem är 5 648 ideella föreningar. Värdet av de ideellt arbetade timmarna uppskattas till mellan 2,0 och 3,9 miljarder kronor per år. Samtidigt är civilsamhällets värde mer än enbart utifrån den ekonomiska aspekten. Organisationerna bidrar bland annat till social gemenskap, folkhälsa, demokrati, lokal utveckling och social hållbarhet. Civilsamhälleskartan innehåller också röster från företrädare från civilsamhället som ger en bredare bild av civilsamhället och alla de värden som de bidrar till. Bitti Alvin från Coompanion Gävleborg har arbetat med att ta fram kartläggningen.
– Det är lätt att ta civilsamhället för givet. Kartläggningen visar vilken enorm kraft som finns i alla länets föreningar, stiftelser, trossamfund och andra idéburna organisationer, säger Bitti Alvin.
Ett underlag för bättre samverkan
Ett syfte med Civilsamhälleskartan är att skapa bättre förutsättningar för samverkan. Rapporten ger en samlad bild av en samhällssektor som tidigare inte beskrivits på motsvarande sätt i länet. Civilsamhällets organisationer verkar ofta i gränslandet mellan individ och myndighet, vård och arbetsliv eller planering och lokal verklighet. Där byggs relationer, tillit och sammanhang. Rickard Eklund, strateg Region Gävleborg har också deltagit i arbetet med kartläggningen.
– Olika aktörer bidrar med olika kunskap, relationer och resurser kring gemensamma samhällsutmaningar. Tillsammans kan de lättare se behov, nå fler och komplettera varandra, säger Rickard Eklund och fortsätter,
– Vi hoppas att Civilsamhälleskartan ska bli ett verktyg som stärker dialogen mellan olika aktörer i länet. När vi bättre förstår civilsamhällets styrkor och förutsättningar blir det också lättare att utveckla ett sammanhållet system för social innovation, där idéer kan växa och skapa samhällsnytta i ett mer jämlikt samspel mellan civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor.
Ta del av Civilsamhälleskartan 2026 (pdf)
