Att visa värdet av det vi gör
Det är lätt att räkna aktiviteter, deltagare och timmar. Svårare är att fånga det som verkligen betyder något: när någon känner sig mindre ensam, får nya framtidshopp eller hittar en plats där hen hör hemma. Den här artikeln handlar om hur ni kan synliggöra värdet av det ni gör genom att fokusera på de förändringar ni vill skapa.
Föreningar och organisationer i civilsamhället bidrar varje dag till ökad gemenskap, bättre hälsa, större delaktighet och ett starkare samhälle. Men när en börjar funderar över hur en kan visa vilket värde verksamheten skapar uppstår lätt förvirring och många frågor. Det är ofta många nya och svåra begrepp att förstå. Det finns mycket att läsa, bland annat från myndigheter och finansiärer, och det finns mycket forskning, alla med olika antaganden. Så var ska man börja?
Börja med frågan: Vad vill vi förändra?
Det är vanligt att beskriva hur många aktiviteter som genomförts, hur många deltagare som kommit eller hur många ideella timmar som lagts ner. Det är viktig information, men det säger inte så mycket om vilken skillnad verksamheten gör för människorna som deltar.
Det verkliga värdet av civilsamhällets arbete finns sällan i antalet aktiviteter. Det finns i de förändringar som sker för människor och i de positiva effekter som sprider sig till familjer, lokalsamhällen och samhället i stort.
Ett utfallsfokuserat arbetssätt handlar om att visa på den förändring som verksamheten bidrar till. Fokus flyttas från vilka aktiviteter som görs till vad som händer för målgruppen.
När det önskade utfallet är tydligt blir det också lättare att följa upp om verksamheten bidrar till det. Börja därför med frågorna: Vad vill vi förändra? Vilket värde ska verksamheten skapa? Är det till exempel att färre deltagare ska känna sig ensamma eller att fler unga ska känna framtidstro?
I stället för att beskriva aktiviteten: "Vi genomför tio träffar per termin." Beskriv vilket utfall ni vill skapa: "Vi vill att fler deltagare ska känna gemenskap och få ett större socialt nätverk."
Planera hur ni ska gå till väga
Det behöver inte vara komplicerat att komma igång att mäta utfall istället för aktiviteter. Men det kräver planering. En plan som beskriver vad som ska mätas, när och hur det ska mätas underlättar. Genom att tydligt formulera och avgränsa vad ni ska mäta blir arbetet översiktligt och (förhoppningsvis) hanterbart.
Utgå från förändringen som ni vill uppnå. Huvudfrågan är ju om det ni gör leder till den förändring ni önskar se: ert önskade utfall. Fråga er sedan hur ni kan mäta en förändring, och när ni kan göra det.
- Vad vill vi förändra?
- Hur märks förändringen hos deltagarna? (vad kan vi mäta?)
- Hur kan vi mäta på ett enkelt sätt?
- När kan vi mäta?
Exempel:
- Vi vill att färre ska känna sig ensamma.
- Förändring märks om färre deltagare känner sig ensamma.
- Vi kan fråga deltagarna om de känner sig ensamma i ett samtal eller i en enkel enkät.
- Vi kan fråga deltagarna om detta efter att de varit med på aktivitet X.
Mät alltid efter och gärna också före
Några enkla frågor till deltagare kan ge värdefull kunskap. Genom att ställa samma frågor regelbundet kan ni följa utvecklingen över tid. Endast eftermätning, alltså att endast ställa frågor till deltagare efter att en aktivitet eller ett deltagande i ett arbete kan ge en bild av hur deltagarna upplevt deltagandet, men säger inte så mycket om förändring. För att kunna mäta förändring behöver frågor ställas både före och efter. Skillnaden mellan svaren före och efter ger en beskrivning av förändring. Exempel: färre deltagare känner sig ensamma efter, jämfört med före; fler unga känner framtidstro efter, jämfört med före.
Är det inte möjligt att mäta innan, utan endast möjligt att använda eftermätning är det ändå rekommenderat att försöka skapa en bild av eventuell förändring. Det kan exempelvis göras med frågor som: Känner du dig mer/mindre ensam än tidigare? Har du fått nya sociala kontakter genom verksamheten?
Berättelser visar värden som skapas
När en deltagare berättar att hen fått nya vänner, hittat ett sammanhang eller vågat engagera sig i samhället blir det lättare att förstå verksamhetens betydelse. Kombinera beskrivningen av förändring (utfallet) från frågorna till deltagarna med berättelser från deltagare för att också visa värdet på förändringen.
Aktiviteter visar vad ni gör. Utfall visar vilken skillnad ni gör. Berättelser visar vilket värde ni skapar.
Läsrekommendationer:
Folkhälsomyndigheten – Guide för utfallsfokuserade arbetssätt
Guide för utfallsfokuserade arbetssätt innehåller flera delar av relevans för den som vill börja mäta utfall. Huvudfokus för guiden är att skapa utfallsfokuserade arbetssätt: men där ingår att mäta utfall som en central del. Guiden innehåller bland annat mall för mätplan, ordlista, beskrivning olika mätmetoder och exempel på olika datakällor. Finns som rapport i pdf eller sammanfattat på webbsidan: Så arbetar du utfallsfokuserat — Folkhälsomyndigheten
Utfallsfonden – Vägledningar
Vägledning: Så mäter du sociala effekter och Vägledning: Så räknar du hem förebyggande insatser är relativt korta och enkla rapporter som ger både beskrivning och exempel på hur en kan göra för att börja mäta utfall och effekter: Utfallsfonden | Fördjupning
Idéer för livet – Förslag på olika mätinstrument
En översikt över etablerade verktyg för att mäta exempelvis välbefinnande, hälsa, delaktighet och sociala relationer: Guide mätinstrument - Idéer för livet