Av unga, för unga och med unga

Hur har din resa på Region Gävleborg sett ut?

Jag började min resa inom Region Gävleborg 2020 som projektledare för eventet Miljötinget (se faktaruta), vilket jag var i två år. Efter det anställdes jag som strateg i Region Gävleborg och fick som del av mitt uppdrag i uppgift att utveckla idén och tanken med Miljötinget till att gå ifrån ett årligt pop-up-event till att bli något som integreras i det regionala utvecklingsarbetet. Ett första steg på den resan har varit att samarbeta med Future Minds och ordna Sustainability Hackathons (se faktaruta) för gymnasieklasser i länet. Det har vi nu gjort vid tre tillfällen och för varje tillfälle har antalet medverkande elever ökat, spridningen mellan olika typer av klasser breddats och vi har även börjat samarbeta med samverkansparter i länet, som exempelvis med innovationshuben RISE Propell och Sandbacka Science park.

Tanken framåt är att vi önskar fortsätta utveckla möjligheter till att öka ungas delaktighet i den hållbara omställningen och den regionala utvecklingen i Gävleborgs län. Detta genom att skapa plattformar där ungdomar kan bidra med sina idéer och få kunskap om hållbarhet, exempelvis genom köra flera hackathon, men vi kikar också på flera alternativ att arbeta med inkludering både på kommunal och regional nivå.

På vilket sätt bidrar de här arrangemangen till ökad delaktighet och inkludering av ungdomar?

Det blir ett sätt för ungdomar att bidra med sin kunskap och sina idéer på verkliga utmaningar. Det möjliggör också ett fortsatt engagemang för sin idéer tillsammans med etablerade aktörer.

Arrangemangen har också börjat belysa frågan hur vi arbetar med ung inkludering inom hållbar omställning. En vinst i denna påbörjade resa med hackathons är att vi ser en större samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv och ideella sektorn kring att inkludera ungas röster i den hållbara omställningen som berör miljö och klimatfrågor i länet.

Vilka har framgångsfaktorerna varit i just de här arrangemangen, när det kommer till att lyckas få ungdomar delaktiga?

När det gäller Sustainability Hackathon är den största framgångsfaktorn att vi lyckats få skolorna engagerade och intresserade. Lärarna har sett en koppling till den ordinarie ämnesundervisningen, sett en vinning i att komma ut från skolmiljön till en plats där andra aktörer i samhället vill få elevernas hjälp att lösa reella utmaningar, en verklighetsförankring. Eventet har lyckats engagera eleverna hela passet (red.anm: passet är en halvdag) och de skolor som varit med en gång har anmält sig igen. Eleverna upplever att det har varit kul att tävla.

Vilka har utmaningarna varit?

Några praktiska utmaningar i själva Sustainability hackathon har varit att de case/utmaningar* som vi önskat en lösning på varit lite för breda i sin frågeställning, vilket har gjort att det för några varit svårt för eleverna att komma med konkreta idéer. Framåt behöver vi ta fram mer specifika utmaningar för att eleverna ska kunna bidra med goda idéer och lösningar på den ändå korta tid de har på sig.

Sedan för att ta nästa steg i det här arbetet är den största utmaningen att utveckla detta vidare till att inte bara vara ett enskilda event, utan något som blir mer integrerat i det regionala utvecklingsarbetet.

Har ni sett några effekter av Miljötinget och Sustainability hackaton än?

Direkta effekter av Sustainability hackathon är att vi tränat upp elevernas kreativt tänkande och att de har lärt sig pitcha idéer. De har också lärt sig om de samhällsutmaningar vi står inför och att Region Gävleborg arbetar med fler frågor än kollektivtrafik och sjukvård, att vi arbetar med regional utveckling.

En effekt som visat sig från tiden med Miljötinget är att flera av de ungdomar som deltagit där fortsatt sitt engagemang för både miljö- och klimatfrågor, men också samhällsfrågor överlag. Det har varit ett sätt att tränas i demokrati som också gjort att samhällsdeltagandet ökat.

Citat från utvärdering av Miljötinget:

”När jag började med Miljötinget så gjorde jag inte så mycket annat än att gå i skolan. Men efter det så började jag engagera mig politiskt i två olika ungdomsförbund, och jag fick en anställning som verksamhetsutvecklare tack vare mitt engagemang i Miljötinget. Jag har haft många olika spännande uppdrag som jag har fått tack vare det engagemanget som väcktes på Miljötinget.”

Varför är det viktigt för Region Gävleborg att engagera unga i miljö-och klimatfrågor?

Först och främst tänker jag att det är viktigt att den unga generationen, som kommer behöva leva med och fortsatt hantera klimatförändringarna, måste få vara med och påverka sin framtid.  Det är en rättighetsfråga. Det kan i sin tur bidra till att deras tilltro till demokrati stärks.

Men det är också viktigt för oss som idag arbetar med regional utveckling att få del av ungas tankar, kunskap och idéer för att lösa de utmaningar vi har framför oss. Det ger också oss chansen att visa vilka vi är, vad Region Gävleborg gör. Det är bra för vårt arbetsgivarvarumärke.

Vad skulle du råda andra organisationer eller verksamheter att göra som vill engagera och ta del av ungdomars kunskap och idéer i olika frågor?

Gör det på ungdomarnas villkor! Av, med och för ungdomar! Vuxenvärlden behöver kliva in i ungdomarnas värld.

Vi behöver också bjuda in unga till våra event och träffar. Det är så många gånger när jag själv var ungdomsengagerad som det var ”den stora konferensen” och sedan ett ungdomsevent ”på samma innegård.” Vi måste se till att ungas röster kommer in i ”vuxnas” rum, i våra konferenser och träffar.

Om möjligt, försök gå genom skolorna. Att få till samspelet med lärarna och läroplan gynnar både lärandet och möjligheterna att ta del av ungdomars kunskap och idéer. Vårt arbete har lett till att vi börjat prata med ungdomar i länet. Och de aktörer vi samverkat med har blivit intresserade och ser att de vill vara med och göra mer. Det blir som en spin off.

Sist, men inte minst, Gör det roligt! 

*Exempel på case/utmaningar som eleverna fått arbeta med: a) Ett cirkulärt Gävleborg: Hur skapar vi ett mer hållbart och cirkulärt samhälle? b) En hållbar omställning för alla: Hur säkerställer vi en rättvis och inkluderande omställning?