Nyhetsbrev 4 2022
Arena för social kunskapsutveckling träffades på temat förebyggande arbete
Arenan för social kunskapsutveckling, ASK, bjöd den 6 oktober in till arenaträff med för att kunskapshöja och diskutera kring: Hur att arbeta förebyggande med barn och unga för att förhindra skadligt beteende och vad säger forskarna om området och vilka rekommendationer finns från dem? Ett 20-tal personer från länets kommuner och Högskolan i Gävle möttes för att tillsammans ta del av föreläsningar av forskare inom området och från utvecklingsledare från Sandvikens kommun.
Forskarna Päivi Turunen och Stefan Sjöberg visade båda på vikten av ett fältarbete som sker nära de människor som bor i områden. Samhällsarbete, Community work är olika former av socialt arbete för socialt hållbar utveckling av områden. För att lyckas måste man skapa dialog, förtroende och tillit för att få medborgarnas inflytande och delaktighet i utvecklingen och ett kollektivt empowerment. Det kan bidra till en konstruktiv och positiv områdesutveckling. Det är viktigt att de insatser som sker har evidens för annars kan det bli motsatta effekter.
Peter Folkesson är Central utvecklingsledare för den stora satsningen Spira i Sandvikens kommun för att jobba förebyggande med samhällsarbete. Spira grundas på den forskningsbaserade samverkansmodellen, Communities that Care (CTC) och med forskning som utgångspunkt skapar aktörer som kommun, bostadsbolag, föreningar, polis och civilsamhälle tillsammans med boende en positiv levnadsmiljö där den sociala utvecklingen främjas och riskfaktorer undanröjs.
Samverkan mellan lokala aktörer är centralt
CTC är utvecklad vid University of Washington. Malmö är den första svenska stad som arbetar enligt konceptet och Sandviken är den andra. Arbetet kommer utvärderas och pågå under minst tio år. Det involverar aktörer från hela kommunen och hela samhället för att bland annat mobilisera närområdet för att arbeta förebyggande mot orsaker till problembeteenden hos unga och möta risk- och skyddsfaktorer i uppväxtvillkor. Forskare vid Högskolan i Gävle är involverade och bedriver forskning nära både CTC i Sandvikens kommun och det stadsdelsutvecklingsprojekt som sker i Gävle kommun. Högskolan i Gävle har varit delaktig i förarbetet till satsningarna.
Lokal samverkan mellan forskning och aktörer ger ännu mer
Genom att vara närvarande i det som sker får forskningen möjlighet att verka inom aktuella samhällsutmaningar och samhällsaktörer kan ta tillvara och dra nytta av den kunskap som skapas för att få nya perspektiv, utveckla och evidensbasera arbetet. Samverkan ska ske på ett ömsesidigt sätt som ger nytta för involverade parter. Genom ASK fortsätter samtalen inom viktiga områden för att främja utbyte mellan forskning och praktik.
Läs mer
Läs mer om arenaträffen på Högskolan i Gävles hemsida
Läs mer om arbetet med Spira på Sandvikens kommuns hemsida
Läs mer om forskningsområdet Hållbar stadsutveckling på Högskolan i Gävles hemsida
Projektet DUFF vill hitta nycklarna till framtidens förening i Sätra
I samverkan med IK Sätra fotboll och Gestriklands Fotbollförbund, driver RF-SISU Gävleborg projektet DUFF, De Unga – Framtidens Förening, i stadsdelen Sätra i Gävle. Projektet, som stöds av Gävle kommun, ska generera ny kunskap om föreningsengagemang och skapa hög grad av involvering i närområdet. Största fokus i arbetet kommer att ligga på ungdomar. Hur ser egentligen en förening ut när de unga som bor på platsen själva får bestämma?
– DUFF är ett pilotprojekt där vi under en tvåårsperiod vill undersöka hur föreningslivet i en stadsdel med särskilda utmaningar kan få en nytändning genom att sätta ungdomarnas röster i fokus, berättar Jonna-Li Frykmo som är projektsamordnare på RF-SISU Gävleborg.
– Målet är att skapa en inkluderande verksamhet, en trygg idrottsmiljö och få alla involverade att känna sig sedda och lyssnade på. IK Sätra arbetar på ett jättefint sätt utifrån den grundsynen, så tillsammans med dem har vi möjlighet att skapa ett gemensamt lärande och utveckla metoderna för att nå fler unga, berättar hon.
Idrotten viktig för området
– Vi slår samman våra olika kompetenser till en stark helhet i det här arbetet, säger Ann-Gerd Bergdahl som är distriktsidrottschef på RF-SISU Gävleborg. IK Sätra har lokalkännedomen och föreningsengagemanget, GFF bidrar med viktig idrottskunskap och ett hållbart synsätt på hur fotbollsverksamhet ska bedrivas och vi har lång erfarenhet av att driva projekt och har ryggsäcken full av metoder för att genomföra utbildning och utvecklingsprocesser.
– En viktig styrka med DUFF är att vi kan fokusera på att hitta de lokala nycklarna för att få det att fungera. Gör vi det kan vi dra slutsatser och gå vidare för att sprida kunskapen till andra områden – som kan hitta sina nycklar. Det är viktigt att förstå att det inte finns en mall för alla, förutsättningarna varierar från plats till plats, understryker hon.
Motverka utanförskap
Med tydlig fokus på värdegrundsfrågor och samverkan är målsättningen att projektet ska bidra till att främja integration och kamratskap och motverka social ohälsa och utanförskap i stadsdelen. Tillsammans med olika aktörer i Sätra blir uppdraget att nå barn och ungdomar, men även föräldrar och andra viktiga vuxna, för att skapa delaktighet så att fler kan känna sig inkluderade i idrottsrörelsen och samhället.
Läs mer om projektet DUFF på RF-SISU Gävleborgs webbplats
Samordning och lokal samverkan skapar förutsättningar för långsiktig hållbarhet - för barnens skull
Ovanåkers kommun arbetar för att stärka barn och ungas levnadsförhållanden genom att skapa en långsiktig hållbarhet, en helhet och en röd tråd mellan alla de olika aktörer som på olika vis möter och stödjer föräldrar. Föräldraskapsstöd ges stort fokus i arbetet.
Det finns olika evidensbaserade metoder för föräldraskapsstöd som används för olika åldersgrupper och av olika aktörer i Ovanåkers kommun. Therese Styverts Törnberg är folkhälsosamordnare i Ovanåkers kommun och samordnar arbetet. Therese uppgift är att skapa en röd tråd mellan de olika insatserna och mellan de olika aktörerna.
- När vi ska jobba för att stärka barn och ungas levnadsförhållanden då vet vi att det är en förebyggande faktor att jobba med föräldrastöd, universella program och tidiga insatser. I det arbetet behöver vi skapa en långsiktig hållbarhet och en samverkan för att vi inte ska springa om varandra. Eftersom alla verksamheter har väldigt mycket att göra har det blivit en win-win-situation genom att jag kan samordna och bygga upp arbetet till en helhet över hela kommunen, beskriver Therese.
Fler verksamheter kommer att ingå i arbetet framöver
Idag är tre grupper ”igång” för föräldrar till barn 3-12 år och en grupp till föräldrar till barn 12-19 år, sammanlagt ett 50-tal föräldrar. Det är frivilligt att som förälder ta del av stödet, men Therese märker att ju fler som deltar desto större blir intresset också från andra föräldrar. Framöver kommer BVC också att ingå i samverkan och Therese önskar och jobbar för att, samverkan med skolan också ska öka.
- För att skapa en långsiktig hållbarhet bör man tänka en struktur över alla åldrar. Det ska finnas föräldraskapsstöd i alla åldrar, och det kan ges från så väl BVC, som familjehälsa, elevhälsa, socialtjänst, integrationsenhet eller skola. Hela bilden är viktig om du vill göra skillnad på riktigt, långsiktighet bygger man från grunden, säger Therese.
Att skapa en helhet är viktigt
Alla delar runt ett barn hör ihop. Så även idrott och fritid. Ovanåkers kommun har ett gott samarbete med RF-SISU, bland annat deltar alla F6-skolor i kommunen i Rörelsesatsning i skolan. Att göra det möjligt för alla barn att testa och vara med vid olika fritidsverksamheter är viktigt, och där har föreningslivet i Ovanåker en stor roll. Kommunen, skolorna och föreningslivet samverkan också kring olika ämnen så som tobak, alkohol, och doping och mobbning. Man behöver inte uppfinna hjulen flera gånger.
- Man behöver inte uppfinna hjulen flera gånger, säger Therese: men man behöver hitta sina samverkansparter.
- För att arbeta för social hållbarhet och folkhälsa, då handlar det om att skapa en helhet. Visst behövs det ibland punktinsatser, men det viktiga det är att se till att det finns universella insatser som riktar sig till alla barn och till alla föräldrar. Vi vill inte skapa massa olika projekt som sedan avslutas och dör ut, utan vi vill få till en helhet och en röd tråd, för barnens och föräldrarnas skull.