Enkel introduktion till litteratur- och filmpedagogik
Här möter du Maria Katerine Larsson som skrivit handledningar till Läs en film!
Materialet i "Läs en film"-handledningarna inte är en manual - det är ett inspirationsmaterial som ska syfta till att ge pedagogen en grundläggande förståelse för att kunna arbeta med kultur- och mediepedagogik.
Kan du berätta lite om dig själv?
Jag är utbildad vid Centrum för Barnkulturforskning på Stockholms universitet, och har en mastersexamen i barnkultur och barns rättigheter. Jag har även studerat pedagogik, psykologi, litteraturvetenskap och teatervetenskap.
Under flera år arbetade jag inom film- och TV-produktion, och har därför fått det mesta av min filmvetenskapliga erfarenhet genom praktiskt arbete. Jag har även arbetat en hel del som pedagog - som lärarvikarie, fritidsledare och gruppaktivitetsledare, både inom skolan och i andra sektorer.
Sedan ett par år tillbaka jobbar jag som kulturpedagog, skribent och översättare. Att skriva kulturpedagogiskt material och arbeta kulturpedagogiskt för olika aktörer inom barn- och ungdomskultursektorn är nu min huvudsakliga sysselsättning.
Hur ser du på projektet ”Läs en film”?
För mig är "Läs en film" ett oerhört viktigt och bra projekt, som förhoppningsvis ska kunna ge många lärare och elever möjlighet att tillsammans upptäcka och lära sig mer om hur vi tolkar och förstår budskap och berättelser i olika kulturella och mediterade former. Idag behöver vi kunna tolka både skriven text och bildburen kommunikation, eftersom vi lever i ett samhälle som flödar av information i både text och bild.
Jag vet att många lärare är väldigt positiva till och intresserade av att kunna använda konst, kultur och media som verktyg i undervisningen, och jag hoppas att det här projektet ska ge dem lite mer kött på benen i hur det kan gå till och inspirera pedagoger att vägleda eleverna till insikt om hur både den litterära och den filmiska berättelsen kan tolkas och analyseras, och därmed ge oss större kunskap om hur kulturell och medial kommunikation fungerar.
Vilken är den pedagogiska nyttan med den här formen av undervisningsmaterial?
Lärare och pedagoger idag tycks ha allt mindre tid för att fortbilda sig och utveckla pedagogiska idéer och projekt som kan vara till nytta för undervisningen, i takt med att de fått alltmer administrativa uppgifter och annat som tar tid från själva undervisningen och dess förberedelse. Här tror jag att den här typen av material kan vara en guldgruva - handledningarna är inte färdiga lektionsplaner eller i sig ett fullständigt pedagogiskt material att följa punkt för punkt, men de är en rik källa att ösa ur när det gäller att hitta ingångar till och som pedagog öka sin förståelse för hur man kan gå till väga för att tolka och arbeta med litteratur och film parallellt. Det är helt enkelt ett inspirationsmaterial, där vi i kultur- och mediesektorn erbjuder vår kunskap och kompetens till de pedagoger som vill arbeta med kulturell och medial kommunikation i klassrummet, och ger dem en lättillgänglig bas att utgå ifrån.
Det är ofta tacksamt och spännande att arbeta med kulturella berättelser, eftersom kultur och media är något som nästan alla barn och ungdomar på ett eller annat sätt tar del av även på sin fritid, och ofta är något som engagerar dem och motiverar dem. Idag är det också viktigare än någonsin att förstå hur berättelser, utsagor och budskap formuleras, verkar och kan dekonstrueras, eftersom vi lever i ett ständigt flöde av just berättelser, utsagor och budskap - i det mediala informationssamhället.
Varför behövs det studiehandledning?
Kultur- och medievetenskap har traditionellt inte en framträdande roll i lärarutbildningen, och trots att det forskas en del på området kring hur barn och unga använder medier och hur vi bäst ska förmedla kunskapen om dessa, så finns det nästan inga konkreta läromedel för vare sig elever eller pedagoger i hur man går till väga för att analysera och tolka exempelvis filmmediet. Detta gör att många lärare som är intresserade av att använda sig av filmen som ett verktyg och utgångspunkt för vidare lärande har svårt att fylla på sin kunskap på området.
Med dagens tidspress för pedagoger är det också roligt och värdefullt att kunna erbjuda en enkel introduktion till litteratur- och filmpedagogik, med konkreta förslag på övningar som kan modifieras utefter behov och förutsättningar. På så sätt kan pedagogerna snabbt och enkelt få tillgång till ett grundläggande material, hitta inspiration till hur man kan arbeta med det och även få vägledning till var de söker vidare kunskap på området.
Vad bör man som pedagog tänka på när man arbetar med att analysera böcker och filmer?
Det är viktigt att förstå att materialet i "Läs en film"-handledningarna inte är en manual - det är ett inspirationsmaterial som ska syfta till att ge pedagogen en grundläggande förståelse för hur vi kan arbeta med kultur- och mediepedagogik, och varför det är viktigt att göra det. Sedan måste pedagogen också förstås själv vara medveten om vad målet är och anpassa arbetet utifrån elevernas förutsättningar och behov. Pedagogen måste också själv känna sig bekväm, både med studiematerialet och med de böcker och filmer som ska användas.
Det är oerhört viktigt att pedagogen själv har både läst boken och sett filmen, tänkt till kring dessa och läst handledningen noggrant, innan eleverna involveras. Ju äldre eleverna är, desto viktigare blir det att som pedagog formulera för sig själv vilka bitar som känns viktiga att arbeta med, och varför.
I vissa fall kanske fokus ligger på tolkningen av berättelsen i bok- respektive filmform, i andra fall kanske det känns viktigast att prata om de ämnen, teman och konflikter som finns i berättelsen, och ibland kanske det är ren och skär "medieanalys" som behövs - vilka ord och bilder som väljs och varför, vilka budskap de förmedlar och hur vi tolkar dem.