Färre patienter faller på strokeavdelningen

Antalet fallavvikelser har mer än halverats på strokeavdelning 109 på Gävle sjukhus. Orsaken är ett nytt arbetssätt i omvårdnadsarbetet. Arbetssättet har även lett till en minskad arbetsbelastning för medarbetarna.

– Vi ser att patienterna blir tryggare och de anhöriga är mer nöjda, säger sjuksköterskan Jenny Eriksson. 

– I början tänkte vi att det nya arbetssättet skulle ge oss ännu mer arbete men det är tvärtom, det vi gör är förebyggande och det har gett effekt, säger undersköterskan Sailom Farukhian. 

På strokeavdelning 109 har antalet fallavvikelser varierat mellan åren 2019 och 2023 men den nedåtgående trenden är tydlig. På de fem åren har fallavvikelserna minskat från 64 till 30. År 2019 var det i genomsnitt 5,3 fall i månaden och 2023 var det 2,5 fall i månaden.  

– Det är tack vare sjuksköterskorna och undersköterskornas fina arbete som vi har lyckats så bra, säger Pernilla Gulliksson som är vårdutvecklare och kvalitetssamordnare.

Vi behövde arbeta på annat sätt

Strokepatienter har en ökad fallrisk då de kan ha tappat både fysiska och kognitiva funktioner.

– Symtomen kan variera och patienterna uppfattar inte alltid försämringen. Det gör att de lätt faller eller glömmer bort och kliver upp ur sängen själv, säger Johanna Bäck-Nirs, vårdenhetschef. 

På avdelningen arbetade man förebyggande mot fall under många år. Trots det pekade siffrorna åt fel håll, berättar Pernilla Gulliksson:   

– Vi följde rutinen för fallprevention, men det räckte inte. Vi insåg att vi inte kunde fortsätta med att skriva fallavvikelser och fortfarande ha många fall. Vi behövde arbeta på ett annat sätt.

Risker identifieras systematiskt

Pernilla Gulliksson och Johanna Bäck-Nirs granskade tillsammans cirka 50 avvikelser och såg ett mönster.

– De flesta fallen inträffade när patienten var ensam på salen och behövde gå på toaletten eller försökte nå sina tillhörigheter eller steg upp själv, säger Pernilla Gulliksson.

Fallanalysen ledde till att Pernilla Gulliksson och Johanna Bäck-Nirs tog ett beslut att införa en ny arbetsmetod som ger ett strukturerat stöd att identifiera risker och vårdskador. De införde dessutom en ny sorts omvårdnadsrond som kallas SE UPP. 

På en lista inne på salen bockas det av när tillsyn gjorts av patienten. På bilden sjuksköterskan Jenny Eriksson och undersköterskan Sailom Farukhian.

SE UPP omvårdnadsrond – förhindrar fall

För varje patient gör sjuksköterskor och undersköterskor en riskbedömning och vårdplan med åtgärder. Med SE UPP omvårdnadsronder ger de sedan patienten tillsyn minst en gång i timmen. På så sätt fångar vårdpersonalen omvårdnadsbehovet innan patienten själv försöker tillgodose det. Patienten kontrolleras systematiskt enligt en lista. Om hen har ont, är törstig eller illamående, eller behöver gå på toaletten, ändra läge och nå sina saker.

– SE UPP omvårdnadsrond ger patienterna trygghet då de vet att någon kommer snart. Det leder till att fall kan förhindras, säger vårdenhetschef Johanna Bäck-Nirs.

Sjuksköterskan Jenny Eriksson och undersköterskan Sailom Farukhian.


På avdelningen pågår också ett systematiskt arbete med att identifiera och ta bort fysiska risker som sladdar på golvet och felplacerade möbler, och så kallade snubbelronder görs dagligen. 

Jenny Eriksson, sjuksköterska, Johanna Bäck-Nirs, vårdenhetschef, Pernilla Gulliksson vårdutvecklare/kvalitetssamordnare, Sailom Farukhian undersköterska.


– En framgångsfaktor är att medarbetarna har velat prova något nytt för att förbättra patientsäkerheten. De har varit engagerade och uthålliga och vi har tillsammans skapat tydliga mål, säger vårdenhetschef Johanna Bäck-Nirs.