Bibliotekens demokratiska uppdrag i praktiken
Under våren 2025 intervjuades bibliotekschefer från nio kommuner i Gävleborgs län om hur de tolkar och arbetar med bibliotekens demokratiska uppdrag som en del i ett forskningsprojekt finansierat av CFUG. Intervjuerna ger en god inblick i hur bibliotekets lagstadgade uppdrag att "verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra med kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning" gestaltas i vardagen och vilka utmaningar som finns.
Bilden som framträder är av en yrkeskår med stark värdegrund och förankring i demokratiska principer. Men här finns även en viss osäkerhet om hur uppdraget ska omsättas praktiskt i en tid av ökande polarisering där det som tidigare var självklart nu upplevs som politiskt kontroversiellt. Flera bibliotekschefer uttrycker en känsla av att behöva vara förberedda på och hantera konflikter.
Tre centrala spänningar genomsyrar samtalen. En rör neutralitet kontra aktivism. Bibliotekscheferna är eniga om att biblioteken inte kan vara neutrala när det gäller grundläggande mänskliga rättigheter och allas lika värde, men kämpar samtidigt med var gränsen går för vad som är professionell etik och vad som blir partipolitisk positionering.
En annan spänning handlar om trygga rum och yttrandefrihet – hur balanseras biblioteket som öppen plats för alla åsikter med uppdraget att samtidigt vara ett tryggt rum, särskilt för prioriterade grupper? Osäkerheten kring att vara arena för debatt är påfallande. Flera bibliotekschefer är inspirerade av Oskarshamns bibliotek där olika aktörer bjuds in, men uttrycker samtidigt en viss rädsla för situationer de inte kan kontrollera. Frågan om biblioteket som avsändare kontra att vara facilitator blir central. När är biblioteket ansvarigt för det som sägs i rummet?
Den sista spänningen rör kunskap och kunskapsresistens. Bibliotekscheferna ser kunskapsförmedling, medieplanering och medie- och informationskunnighet som kärnan i demokratiuppdraget, men möter samtidigt utmaningar i form av desinformation, faktaresistens och ett förändrat informationslandskap. Att vara "kunskapens väktare" i en tid när sanningen själv ifrågasätts kräver både mod och nya kompetenser.
De tre essäer som kommer att publiceras en i taget från december 2025 fördjupar dessa spänningar. Den första essän undersöker kunskapens betydelse för demokratin och bibliotekets roll som förmedlare av trovärdig information. Den andra utforskar spänningen mellan yttrandefrihet och trygga rum – hur biblioteken navigerar mellan öppenhet och skydd. Den tredje behandlar frågan om neutralitet och aktivism – när biblioteken tar ställning och när de inte gör det.
Genom dessa essäer, grundade i både praktiska erfarenheter och teoretiska ramverk från diverse forskare vill jag bidra till en fördjupad förståelse av bibliotekens demokratiska uppdrag i en komplex och föränderlig tid. Det är en tid som kräver både mod och eftertänksamhet, både tydlighet i värdegrund och ödmjukhet inför komplexiteten.