Frågor och svar - om levnadsvanearbetet

Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om vårdprogrammet och metodstödet.

Hälso- och sjukvården i Region Gävleborg ska verka för en god och jämlik hälsa. I varje patientmöte ska den bästa kunskapen om vård och behandling finnas till hands och användas.

Region Gävleborg ingår i Nationellt system för kunskapsstyrning och där arbetas nationella vårdprogram fram. Förra året fastställdes Vårdprogram vid ohälsosamma levnadsvanor – prevention och behandling som reglerar/beskriver arbetet med levnadsvanor inom hälso- och sjukvården. Region Gävleborg har därefter anpassat detta till ett eget vårdprogram – en rutin – som beskriver hur arbetet ska ske hos oss. I vårt vårdprogram är det tydligt vilken kompetens som krävs för de olika arbetsuppgifterna, vilken metod och vilket förhållningssätt som ska användas, samt vilken behandling/åtgärd som ska erbjudas.

För att vi ska använda våra resurser klok har hälso- och sjukvårdsledningen i Region Gävleborg fattat beslut om att vi ska tillämpa de åtgärder som har högst prioritet i Socialstyrelsens nationella riktlinjer. Beslutet innebär att Region Gävleborg ska prioritera de åtgärder som har högst evidens. De åtgärder/behandlingar som erbjuds vuxna patienter med ohälsosamma levnadsvanor utgår från detta beslut.

Metodstödet för Enkel rådgivning, Vuxna, ger vägledning och visar tydligt vad som är beslutat i Region Gävleborg. Genom att använda metodstödet i samtalet säkerställer vi att vi varken gör för lite eller för mycket.

Metodstödet för Enkel rådgivning, Vuxna, ger ett praktiskt stöd i samtalet. Du ser tydligt vad som förväntas av dig. Här finns förslag på vad du kan säga, de generella råden för respektive levnadsvana, stöd i vad du kan erbjuda patienten samt stöd för hur samtalet ska dokumenteras.

Tydliga styrdokument, riktade till rätt målgrupp medarbetare, underlättar också arbetet och ger tydlighet gällande roller och ansvar.

Ja, följande utbildningar finns:

Uppmärksamma och samtala om levnadsvanor – Enkel rådgivning

Under 2023 kommer en ny grundutbildning erbjudas i Kompetensportal. Det är en digital utbildning, cirka 60 minuter lång.

Behandling vid ohälsosam levnadsvana – Fördjupad rådgivning

De medarbetare som ska ha samtal på fördjupad nivå erbjuds lärarledda utbildningar, se Kompetensportal. Aktuella datum kommer.

I dagsläget arbetar vi fortfarande utifrån rutinen Tobak- och alkoholfri i samband med operation. Hälso- och sjukvård, Region Gävleborg – Platina id 09-350266. Denna kommer också uppdateras, utifrån det nationella vårdprogrammet, under 2023.

I dagsläget finns inget specifikt gemensamt styrdokument för Region Gävleborg men arbetet med att ta fram detta pågår, utifrån det nationella vårdprogrammet.

I Region Gävleborg är det legitimerade medarbetare eller medarbetare med delegation som får förskriva fysisk aktivitet på recept. Särskild utbildning och delegationsblankett finns.

Fysisk aktivitet på recept kan förskrivas till patienter från 13 år och uppåt. Gravida ska endast erbjudas fysisk aktivitet på recept om de inte har några medicinska komplikationer.

Fysisk aktivitet på recept är ett tillägg till det rådgivande samtalet vid otillräcklig fysisk aktivitet. Syftet är att få ökad följsamhet till den överenskommelse/plan som gemensamt utformas av förskrivare och patient.

De patienter som får 0-4 poäng i Kostindex ska erbjudas behandling av dietist.

Vuxna som röker dagligen.

Vuxna som röker sporadiskt ska hänvisas till patientinformationen på 1177. Där finns hänvisning till nationella stödlinjer och egenvårdstips.

Vi behöver använda våra resurser klokt och erbjuda våra patienter det som har högst evidens. Vi ska absolut även hjälpa vuxna snusare men vi genomför inte behandlingen hos oss. Vi erbjuder istället den nationella stödlinjen Sluta-Röka-Linjen – som också är en sluta-snusa-linje. All information finns samlad på webbplats 1177.
 
När det gäller snusande unga (13-18 år) och snusande gravida erbjuder vi fortfarande samtal på fördjupad nivå (behandling).

Eftersom verksamheter har olika uppdrag behöver ansvariga chefer fatta beslut om när frågor om levnadsvanor ska komma in i flödet i just deras verksamhet.

Frågorna kan med fördel besvaras av patienten inför besöket (utskick med kallelse eller digitalt) men kan även ställas till patienten vid tidpunkten för besöket. Det kan vara en fördel om patienten besvarat frågorna i förväg, då detta ger möjlighet till reflektion och signalerar att vi i vården tycker att patientens levnadsvanor är viktiga.

Alla patienter har rätt att få kunskap om levnadsvanors betydelse för hälsan men det finns prioriterade patientgrupper för vilka ohälsosamma levnadsvanor är mer riskfyllt än andra, där det är extra viktigt att du som medarbetare frågar om levnadsvanor:

Prioriterade patientgrupper:

  • Vuxna med särskild risk*
  • Vuxna som ska genomgå operation
  • Barn och unga under 18 år
  • Gravida
  • Äldre, över 65 år

*Vuxna med särskild risk är personer som har:

  • en sjukdom, t.ex. diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni eller depression.
  • fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning.
  • social sårbarhet, t.ex. låg socioekonomisk status.
  • biologiska riskmarkörer, t.ex. högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma.
  • andra riskfaktorer, t.ex. flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller skada.

Enkel rådgivning ska enbart genomföras med de patienter som visat sig ha en eller flera ohälsosamma levnadsvanor. Patienter som har flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt utgör en målgrupp som ska ges särskild uppmärksamhet.

Patienter som i nuläget inte vill samtala om sina levnadsvanor bör respekteras. Det är viktigt att komma ihåg att målet inte är perfekta levnadsvanor, utan att du som medarbetare i patientmötet funderar på om - och på vilket sätt - levnadsvanorna kan ha betydelse för patienten.