Orosanmälan vid misstanke om att barn far illa

Det krävs inga tydliga tecken eller bevis för misstanke eller bekräftande uppgifter om oror för att göra en orosanmälan.

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar

Anmälningsskyldigheten är ett personligt ansvar och kan inte delegeras till någon annan. Anmälningsskyldiga kan inte göra anonyma orosanmälningar.

Anmälningsskyldiga behöver inte ha träffat barnet för att vara skyldiga att göra en anmälan till socialtjänsten. Uppgifter som den anmälningsskyldiga har fått ta del av genom en annan person eller obestyrkta uppgifter kan ge grund för anmälan om att ett barn misstänks fara illa. 

Viktigt att fråga om en vuxen patient har barn

Anmälningsskyldiga ska alltid ta reda på om det finns barn i patientens närhet när det exempelvis rör sig om att en patient söker för skador uppkomna av våld, berättar om förhållanden hemma som tyder på att ett barn far illa eller misstänks fara illa. Anmälningsskyldiga kan aldrig lova ett barn eller en vuxen att inte anmäla oro eller lämna uppgifter som socialtjänsten måste få enligt lag.

Orsaker till anmälan

Det är alltid barnets eller ungdomens behov och rättigheter som ska vara utgångspunkten för anmälan, inte hänsynen till vårdnadshavare eller anmälarens tveksamhet. Exempel på orsak till anmälan kan vara misstanke om att barnet:

• utsätts för fysiskt eller psykiskt våld
• utsätts för sexuella övergrepp
• utsätts för kränkningar
• utsätts för fysisk eller psykisk försummelse eller vanvård
• lever där våld i nära relation förekommer
• lever där våld och hot om våld förekommer
• utsätts för hot om våld
• utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck
• har allvarliga relationsproblem i förhållande till sin familj/vårdnadshavare
• blivit utsatta för eller misstänks riskera att utsättas för könsstympning
• far illa på grund av olika former av missbruk eller självskada

Rutin orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att ett barn far illa - Rutin - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Blankett orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att ett barn far illa - Blankett - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg – För utskrift

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att ett barn far illa - Blankett - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg – För att fylla i digitalt

Checklista orosanmälan

Orosanmälan till socialtjänst vid misstanke om att ett barn far illa - Checklista - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg

Material och stöd

Socialstyrelsens kunskapsstöd för orosanmälan till hälso-och sjukvården 

Vikten av att göra en orosanmälan (9 min) – Filmen ger konkret stöd och information om hur det fungerar att göra en orosanmälan, utgivare Socialstyrelsen.

Socialtjänsten arbetar för barns bästa – svenska

Utbildningar

Utbildning för orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa

Utbildningen är obligatorisk för samtliga inom hälso- och sjukvården och syftar till en ökad efterlevnad av socialtjänstlagen hos hälso- och sjukvårdspersonal.

Utbildningen består av fyra delar. Första delen ger övergripande kunskap om processen – hur går det till att göra en orosanmälan. I de andra tre delarna fördjupar du dig i olika typer av utmaningar som du kan ställas inför när du ska göra en orosanmälan.

Varje del av utbildningen tar ungefär 20 minuter att genomföra. Du kan själv bestämma i vilken takt du genomför utbildningen.

Orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa - Kompetensportalen 

Prövning av barns bästa

Enligt svensk lag ska alla åtgärder och beslut som rör barn i första hand beakta barnets bästa. Rutin prövning av barnets bästa gäller hela organisationen. Den ska användas i ordinarie beslutsprocesser och i planering, utveckling av samt vid förändringar av våra verksamheter i Region Gävleborg.

Här finner du rutinen och annat stödmaterial för dig som står inför att göra en prövning inom er verksamhet, eller som behöver mer information om verktyget. På samma sida finner du även vanliga frågor och svar om prövning av barnets bästa.