Vikten av att arbeta med organisatoriska och sociala risker i arbetsmiljön
Trots att antalet arbetssjukdomar minskat på totalnivå, ökade antalet anmälningar av arbetssjukdomar orsakade av organisatoriska och sociala faktorer. År 2023 når de den högsta nivån hittills under den senaste tioårsperioden.
Enligt Arbetsmiljöverkets rapport kring arbetsskador 2023 visade de vanligaste orsakerna till anmälda arbetssjukdomar berodde på:
- Organisatoriska och sociala faktorer 44 %
- Ergonomiska belastningsfaktorer 26 %
- Fysikaliska faktorer (bland annat buller, vibrationer) 12%
- Kemiska och biologiska faktorer 10%
Arbetsmiljöverket tog under 2015 fram föreskriften Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 som ställer krav på arbetsgivaren att man ska arbeta med de sociala och organisatoriska riskerna på arbetsplatsen.
Den har nu funnits i ett antal år och har nu utvärderats i en rapport där de undersökt vilken effekt den fått på arbetsmarknaden.
De som har intervjuats är bland annat arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer, företagshälsovård, forskarsamhället, AMM-kliniker samt skyddsombud med flera.
Rapport 2022:3 Utvärdering av föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (pdf)
Det som lyfts fram i rapporten är att:
- Föreskriften är välkänd i organisationerna
- Arbetsgivare önskar mer stöd i form av vägledningar och checklistor
- Att man blivit bättre på att undersöka och riskbedöma men har svårt att hitta åtgärder och se den faktiska effekten av dessa
- Det har skett en liten förflyttning i perspektiv från individ mot organisation
- Centrala rutiner finns ofta men kan vara svåra att arbeta med ute på enskilda enheter, svårt att verksamhetsanpassa
- Svårt att hitta studier kring föreskriftens effekter på sjukskrivningar (gått för kort tid)