Forskaren Sanjay Saifi, Indien, får världsarvsstipendiet 2026
Forskaren Sanjay Saifi får Region Gävleborgs världsarvsstipendium 2026 för ett projekt som jämför världsarvet Hälsingegårdar med de historiska byarna Shirakawa-go och Gokayama i Japan. Syftet är att undersöka vad traditionell träarkitektur kan lära oss om hållbart byggande och klimatanpassning.
Kultur- och kompetensnämnden vid Region Gävleborg har beslutat att tilldela World Heritage Scholarship för 2026 till forskaren Sanjay Saifi för hans forskningsprojekt ”Timber Against Time: Climate – Resilient Wooden Heritage in Sweden and Japan”. Det är första gången som Världsarvsstipendiet går till en forskare.
– Det är väldigt roligt att världsarvsstipendiet i år tilldelas en forskare då det tidigare alltid gått till någon inom konstområdet. Det visar på den bredd av perspektiv och uttryck som ryms inom världsarvet. Det är också glädjande med det stora antalet ansökningar som visar på det starka engagemanget och intresset som finns för att utforska och utveckla världsarvets betydelse, säger Frida Stål (M), ordförande i kultur- och kompetensnämnden.
Historiska trähus kan ge kunskap om klimatanpassning
Sanjay Saifi är gästforskare vid Kyoto University i Japan men har även anknytning till institutionen för samhällsbyggnadsteknik (Civil Engineering) på IIT Bombay i Indien. Hans forskning fokuserar på katastrofberedskap och riskkommunikation.
I forskningsprojektet Timber Against Time: Climate - Resilient Wooden Heritage in Sweden and Japan vill Sanjay Saifi kartlägga likheter och skillnader av två världsarv belägna på två olika kontinenter: världsarvet Hälsingegårdar och världsarvet De historiska byarna Shirakawa-go och Gokayama i Japan.
Det finns flera likheter mellan de båda världsarven:
- De präglas av traditionell träarkitektur.
- De ligger i jordbruksmiljöer på landsbygden.
- De ligger i områden med tydliga årstidsväxlingar och snörika vintrar.
- De är levande exempel på hur landsbygdssamhällen i olika delar av världen använt trä och traditionell kunskap för att skapa tåliga strukturer som har överlevt i århundraden.
Projektet fokuserar på hur traditionella strukturer kan ge lärdomar för hållbar utveckling och klimatanpassning. Förhoppningen är att forskningen ska bidra till riktlinjer för hur byggnader kan utformas för att stå emot klimatförändringar.
– Vi ser att klimatförändringarna är ett hot mot många världsarv inte minst Hälsingegårdar då de ökade temperaturväxlingarna vintertid slår in fukt i gårdarna, fukt som riskerar förstöra målningarna – själva grunden till världsarvet Hälsingegårdar, säger Anna-Karin Ferm, verksamhetsutvecklare för världsarv på Region Gävleborg.
Stipendiet ger Sanjay Saifi möjlighet att vistas på en världsarvsgård under en månad. Han får dessutom 50 000 kronor till sitt projekt.
Rekordmånga ansökningar
Sedan starten har World Heritage Scholarship fått ett allt större genomslag. Stipendiet är öppet för konstnärer, forskare och kulturarbetare med koppling till världsarv – oavsett var i världen de är verksamma. Syftet är att stimulera nytänkande och skapa oväntade möten mellan världsarv, i linje med Unescos intentioner.
När Region Gävleborg nu delar ut stipendiet för åttonde gången har ansökningar kommit in från fler länder än någonsin tidigare. Totalt sökte 510 personer från 117 länder årets stipendium. Att stipendiet fått sådan spridning är unikt.
The World Heritage Scholarship, Världsarvet Hälsingegårdars Världsarvsstipendium instiftades 2018 av Region Gävleborg.
Stipendiet är internationellt och ges till den som på bästa konstnärliga eller forskande sätt kan koppla världsarvet Hälsingegårdar till ett eller flera andra världsarv i Unescos anda.
Världsarvet Hälsingegårdars stipendieresidens innebär att utsedd stipendiat får bo en månad på någon av världsarvsgårdarna: Kristofers i Järvsö eller Erik-Anders i Söderala. Stipendiaten erhåller dessutom ett stipendium på 50 000 kronor för att kunna förverkliga sin idé. Resa till och från Hälsingland ingår.
Läs mer om Kulturstipendier, världsarvsstipendium och kulturpris - Region Gävleborg
