Världsarv i Sverige

1985 undertecknade Sverige världsarvskonventionen. Sex år senare, 1991, utsågs Drottningholms slottsområde till det första svenska världsarvet.

Synen på vad ett världsarv kan vara utvecklas hela tiden. De senaste svenska nomineringarna har inneburit en breddning av världsarvslistans innehåll. Varbergs radiostation i Grimeton och Struves meridianbåge är teknik- och vetenskapshistoriska världsarv, vilket det finns mycket få av på världsarvslistan. Hälsingegårdarna representerar folklig byggnadstradition och uttryckskonst, en kategori som inte heller är så vanlig på listan.

Av de 15 svenska världsarven är 13 kulturarv, ett är naturarv (Höga kusten/Kvarkens skärgård) och ett är kombinerat natur- och kulturarv (Laponia).

 Läs mer om Världsarven i Sverige här 

Laponia

Laponia i Norrbotten utsågs 1996 och är en av Västeuropas sista stora vildmarker och samtidigt samernas kulturlandskap. Världsarvet Laponia är ett natur- och kulturlandskap med flera tusen år gamla spår efter mänsklig verksamhet, och är samtidigt Europas största sammanhängande naturlandskap. I det 9 400 km2 stora området ingår nio samebyar, nationalparkerna Sarek, Padjelanta/Badjelánnda, Stora Sjöfallet/Stuor Muorkke och Muddus/Muttos, samt naturreservaten Sjávnja/Sjaunja och Stubbá. Laponia skrevs in på Unescos världsarvslista 1996 och är det enda världsarvet i Sverige som utsetts för både sina kultur- och naturvärden.

Världsarvskommitténs motivering
Området är ett framstående exempel på hur jorden har utvecklats framförallt geologiskt, och hur ekologiska och biologiska förändringar sker idag. Här finns även enastående naturfenomen med exceptionell naturskönhet liksom betydelsefulla naturliga lokaler för att skydda den biologiska mångfalden. Området, som alltsedan förhistorisk tid har varit befolkad av samerna, är ett av de bäst bevarade exemplen på nomadområden i norra Skandinavien. Det innehåller bosättningar och betesmarker för stora renhjordar, en sed som går tillbaka till ett tidigt stadium i människans ekonomiska och sociala utveckling.

Läs mer på laponia.nu
Följ Naturum Laponia på Facebook och laponiatjuottjudus på Instagram

Struves meridianbåge

Struves meridianbåge skrevs in på Unescos världsarvslista 2005 och består av 265 mätpunkter från Hammerfest i Norge till Izmail vid Svarta havet. Mätpunkterna var ett sätt att fastställa jordklotets storlek och form. Mätningarna i Struves meridianbåge genomfördes under 1800-talet från Svarta havet till Norra ishavet. Syftet var att bestämma jordens storlek och form. 34 av de 265 mätpunkterna i tio länder har världsarvsstatus och fyra av världsarvspunkterna ligger i den svenska delen av Tornedalen.

Världsarvskommitténs motivering
Struves triangelmätning av ett långt segment av en meridian har medverkat till att fastställa den exakta storleken och formen på jordklotet. Mätningen var ett stort steg framåt för vetenskapen. Mätningen av Struves meridianbåge är också ett gott exempel på samarbete mellan forskare i olika länder.

Läs mer på  Struves meridianbåge – Riksantikvarieämbetet

Gammelstad Kyrkstad

Gammelstads kyrkstad, Luleå utsågs av Unesco 1996 och består av 400 kyrkstugor som bara använts tillfälligt i samband med religiösa högtider och helger. Gammelstad utvecklades i början av 1600-talet till kyrkstad. En kyrkstad är en samling stugor och stallar vid en norrländsk sockenkyrka där långväga sockenbor hade sin fasta punkt vid kyrkobesöken. Gammelstads kyrkstad skrevs in på världsarvslistan år 1996.

Världsarvskommitténs motivering
Gammelstads kyrkstad är ett enastående exempel på den traditionella kyrkstad som finns i norra Skandinavien. Den illustrerar på ett utomordentligt sätt anpassningen av traditionell stadsplanering till de speciella geografiska och klimatologiska förhållanden som råder i en svår naturmiljö.

Läs mer på lulea.se/gammelstad
Följ Gammelstads kyrkstad på Facebook och Instagram

Höga kusten/Kvarkens skärgård

Höga kusten/Kvarkens skärgård utsågs 2000. Här har landhöjningen varit som störst i världen och är det bästa stället på hela jorden att besöka om man vill förstå landhöjningen. Här kan man se hur inlandsis, landhöjning och havets vågor format, och fortsätter forma, Höga Kustens särpräglade landskap. Höga Kusten skrevs in på Unescos världsarvslista år 2000. År 2006 utökades världsarvet med Kvarkens skärgård i Finland.

Världsarvskommitténs motivering
Höga Kusten är en av de platser på jorden där landhöjning pågår efter inlandsisens avsmältning. Den isostatiska höjningen är väl illustrerad och områdets särprägel är omfattningen av landhöjningen, 285 meter, som överträffar andra platser. Området är typlokal för forskning om isostatisk landhöjning, ett fenomen som först bevisats och studerats här.

Läs mer på varldsarvethogakusten.se/
Höga Kusten/Kvarken skärgård har en gemensam webportal här.
Följ Höga Kusten på Facebook och Instagram 

Hälsingegårdar

Hälsingegårdarna utsågs 2012. Världsarvet Hälsingegårdar utgörs av sju gårdar från 1800-talet. De visar hur oberoende bönder uppförde rikt utsmyckade rum eller hela byggnader för fest. De sju gårdarna representerar landskapets omkring 1 000 hälsingegårdar med bevarade kulturvärden.

Världsarvskommitténs motivering
De stora, imponerande Hälsingegårdarna med de rikt utsmyckade rummen för fest reflekterar en enastående kombination av timmerbyggande och folkkonsttradition, det välstånd och den sociala statusen hos de oberoende bönder som byggde dem. De utgör höjdpunkten i en lång tradition i Hälsingland.

Falun och Kopparbergslagen

Falun och Kopparbergslagen skrevs in på Unescos världsarvslista 2001. Stora Kopparberget med gruvan och landskapet runtomkring är ett unikt minne över Sveriges tidigaste industrihistoria. Industrin vid Falu Gruva bidrog till formandet av Sveriges moderna industrisamhälle. I världsarvet Falun ingår gruvan, innerstaden och det omkringliggande bergsmanslandskapet.

Världsarvskommitténs motivering
Det historiska industrilandskapet kring Stora Kopparberget och Falun utgör ett av de främsta områdena för gruvhantering och metallproduktion. Gruvdriften upphörde vid 1900-talets slut, men har genom många århundraden haft ett starkt inflytande på teknisk, ekonomisk, social och politisk utveckling i Sverige och Europa

Läs mer på falun.se/varldsarvet-falun.html
Följ Världsarvet Falun på Facebook och Instagram

Engelsbergs bruk

Engelsbergs bruk, Norberg utsågs 1993. Engelsbergs bruk anlades 1681 och utvecklades till ett av världens modernaste järnbruk under åren 1700-1800. Anläggningen omfattar herrgård och park, brukskontor, arbetarbostäder och industribyggnader och är det enda bruk i Sverige som har kvar både byggnaderna och det mesta av den tekniska utrustningen.

Världsarvskommitténs motivering
Engelsbergs bruk är ett enastående exempel på ett industrikomplex från 1600- till 1800-talen med viktiga tekniska lämningar liksom intakta administrativa byggnader och bostadshus.

Läs mer på www.engelsberg.se

Birka och Hovgården

Birka och Hovgården, utsedd 1993. Vikingatida stad och kungsgård som haft omfattande handelsförbindelser 700-900 e.Kr. Birka och Hovgården, som ligger på Björkö och Adelsö i Mälaren, är ett av de bäst bevarade exemplen på vikingatidens handelsplatser.

Världsarvskommitténs motivering
Området som omfattar Birka och Hovgården är ett exceptionellt välbevarat vittnesbörd om de omfattande handelsförbindelser som vikingarna etablerade under två århundraden och som vittnar om en anmärkningsvärd ekonomisk och politisk expansion. Birka är ett unikt, komplett och oförstört exempel på en vikingatida handelsstad från tiden 700 – 900 e. Kr.

Läs mer på Birka och Hovgården – Riksantikvarieämbetet

Drottningholms slottsområde

Drottningholms slottsområde utsågs 1991. Drottningholm, som ligger på Lovön i Mälaren, är Sveriges första världsarv. Det är en ovanligt välbevarad kunglig slottsanläggning efter fransk förebild med bl.a. Kina slott och en världsunik slottsteater. Här finns två kungliga slott – Drottningholms slott och Kina Slott – en unik slottspark och en unik slottsteater. Drottningholms slottsområde blev Sveriges första världsarv 1991.

Världsarvskommitténs motivering
Drottningholms slottsområde – med slott, teater, Kina slott och slottsparken – är det bäst bevarade exemplet på ett kungligt slott uppfört på 1700-talet i Sverige och som samtidigt är representativt för all europeisk kunglig arkitektur från denna tid, uppförd med Versailles som förebild och inspirationsskälla.

Läs mer på Drottningholms slott, Drottningholms slottsteater och Statens fastighetsverk 
Följ Drottningholm Slott på Facebook

Skogskyrkogården

Skogskyrkogården, Stockholm skrevs in på Unescos världsarvslista 1994. Ett sakralt landskapsrum som räknas som en av den moderna arkitekturens viktigaste skapelser. Skogskyrkogården i Stockholm har fungerat som förebild för skogskyrkogårdar över hela världen. Begravningsplatsens arkitektur har sitt ursprung i själva platsen och landskapets uttryck – höjd och sänka, himmel och jord. Skogskyrkogårdens skapare var de unga arkitekterna Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz som utsågs efter en internationell arkitekttävlan 1914-1915. 1920 togs begravningsplatsen och dess första kapell i bruk.

Världsarvskommitténs motivering
Skogskyrkogården, skapad av Gunnar Asplund och Sigurd Lewerentz mellan 1914 och 1940, är ett framstående exempel på hur arkitektur och ett gestaltat kulturlandskap från vårt århundrade sammansmälts till en kyrkogård. Denna skapelse har haft stort inflytande på utformningen av begravningsplatser i hela världen

Läs mer på skogskyrkogarden.se
Följ Skogskyrkogården Visitor Center på Instagram 

Hällristningsområdet Tanum

Hällristningsområdet Tanum utsågs 1994. Europas största koncentration av hällristningar från bronsåldern. Hällristningsområdet i Tanum är en säregen förhistorisk bildskatt från bronsåldern med mängder av bilder inhuggna i de släta berghällarna.

Världsarvskommitténs motivering
Tanums hällristningsområde är ett enastående exempel på bronsålderskonst av högsta kvalitet. Motivens variationsrikedom är ett unikt vittnesbörd om livet under europeisk bronsålder. Samspelet mellan den kontinuerliga bosättningen och markanvändningen, såsom den avspeglas i hällristningarna, gravfälten och landskapet gör Tanumsområdet till ett enastående exempel på kontinuerlig mänsklig bosättning under åtta tusen år.

Läs mer på vitlyckemuseum.se
Följ Vitlycke museum på Facebook och Instagram

Hansestaden Visby

Hansestaden Visby skrevs in på Unescos världsarvslista 1995. Hansestaden Visby på Gotland är ett utomordentligt exempel på en nordeuropeisk medeltida muromgärdad stad. Dess form och funktion från sent 1200-tal som en av de viktigaste Hansestäderna återspeglas i den välbevarade stadsmuren, gatunätet, kyrkoruinerna, de medeltida byggnaderna och stadsbilden. Visby är ett exempel på en traditionell mänsklig bosättning som överlevt och vidareutvecklats genom konstant anpassning och förhållning till medeltidens form och funktion.

Världsarvskommitténs motivering
Visby är ett synnerligen framstående exempel på en nordeuropeisk muromgärdad hansestad som på ett unikt sätt bevarat sin stadsbild och sin synnerligen värdefulla bebyggelse, som till sin form och funktion klart uttrycker denna betydande mänskliga bosättning.

Läs mer på gotland.se

Varbergs radiostation i Grimeton

Varbergs radiostation i Grimeton utsågs 2004. En del i ett världsomspännande nätverk av radiosändare från perioden efter första världskriget. Radiostationen i Grimeton, Varberg representerar ett avgörande steg i utvecklingen av den trådlösa telekommunikationen.
Radiostationen skrevs in på Unescos världsarvslista 2004.

Världsarvskommitténs motivering
Varbergs radiostation i Grimeton är ett unikt och enastående monument som representerar utvecklingsprocessen för kommunikationsteknologin under perioden efter första världskriget. Varbergs radiostation är ett exceptionellt välbevarat exempel på ett telekommunikationscentrum som representerar de tekniska landvinningarna vid början av 1920-talet, samtidigt som det dokumenterar den fortsatta utvecklingen under tre årtionden.

Läs mer på grimeton.org
Följ Världsarvet Grimeton på Facebook och Instagram

Södra Ölands odlingslandskap

Södra Ölands odlingslandskap utsågs 2000. Södra Öland är ett kulturarv inom kategorin levande kulturlandskap. Här har bönder genom århundraden format landskapet. Radbyarna, den odlade marken, sjömarkerna och Stora alvaret bildar tillsammans världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. Dagens moderna lantbruk är en förutsättning för att det unika odlingslandskapet ska kunna bevaras och utvecklas.

Världsarvskommitténs motivering
Södra Ölands landskap är präglat av dess långa kulturhistoria och anpassningen till de naturliga förutsättningarna i form av platsens geologi och topografi. Södra Öland är ett unikt exempel på mänsklig bosättning där de olika landskapstyperna på en enskild ö tas tillvara på ett optimalt sätt.

Läs mer på sodraoland.com
Följ Världsarvet Södra Öland på Instagram

Örlogsstaden Karlskrona

Örlogsstaden Karlskrona utsågs 1998 och är världens bäst bevarade och mest kompletta örlogsstad.  Karlskrona grundades 1680 för att tillgodose behovet av en flottbas i Södra Sverige. Stadens skeppsbyggeri, stadsplanering samt anläggnings- och försvarsteknik uppmärksammades i hela Europa under 1700-talet.

Världsarvskommitténs motivering
Karlskrona är ett utomordentligt väl bevarat exempel på en europeiskt planerad örlogsstad inspirerad av anläggningar i andra länder. Karlskrona har i sin tur tjänat som förebild för andra anläggningar med liknande uppgifter. Örlogsbaser spelade en viktig roll under de århundraden när storleken på ett lands flottstyrka var en avgörande faktor i europeisk realpolitik, och Karlskrona är det bäst bevarade och mest kompletta av dem som finns kvar.

Läs mer på orlogsstadenkarlskrona.se
Följ Örlogsstaden Karlskrona på Facebook och Instagram