Arbetslivskriminalitet - ett växande problem i arbetslivet

Vad är arbetslivskriminalitet?

Arbetslivskriminalitet handlar om allvarliga överträdelser i arbetslivet, såsom människohandel, arbetsmiljöbrott, skattebrott och brott mot utlänningslagen. Flera myndigheter bland annat Polisen, Försäkringskassan och Migrationsverket samverkar nationellt för att motverka kriminaliteten. Arbetsmiljöverket har den samordnande rollen.

Vad innebär otillåten påverkan?

Otillåten påverkan är försök att påverka tjänsteutövning eller beslut. Det behöver inte alltid vara olagligt – det avgörande är att den som utsätts, upplever att syftet är att påverka personen i sin yrkesroll.

Det finns fem påverkansformer:

Hot
Olaga hot, hot mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar som utpressning

Våld
Misshandel, våld mot tjänsteman och andra liknande straffbara gärningar

Skadegörelse
Skadegörelse, åverkan, mordbrand och liknande

Korruption
Löfte eller erbjudande om muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen. Inkluderar även otillbörliga relationer

Trakasserier
Är den vanligaste formen av otillåten påverkan och kan innefatta: obehagliga telefonsamtal eller mejl, kränkande kommentarer, öppna eller subtila hot (ex. hot om suicid), skuld- eller skambeläggning.

Personer som utövar otillåten påverkan kan delas in i tre grupper:

• Den första gruppen spelar på känslor. Det kan vara personer som befinner sig i en desperat situation, som till exempel missbrukare och personer med psykisk störning. Det är ofta personer som tjänstemännen har förståelse och empati för. Ofta är dessa personer trevliga initialt, men kan vända och bli aggressiva. De spelar på känslor, till exempel att ”du måste förstå att detta påverkar mina barns framtid”.
• Den andra gruppen baserar sin påverkan på systematik. Det är rättshaverister som använder trakasserier för att få rätt i sak och som sällan väcker sympatier hos tjänstemännen. En rättshaverist är en person som påstridigt driver krav för att få rätt i en sakfråga. Beteendet är starkt tidskrävande för myndigheter och verksamheter. Det tar ofta formen av att personen formellt utnyttjar lagar och regler för att uppnå sin vilja.
• Den tredje gruppen påverkar individer genom att strategiskt komma med gåvor och smicker, samtidigt som de använder sig av en skrämseltaktik. Det kan vara leverantörer eller personer inom organiserad brottslighet.

Varför är det viktigt att otillåten påverkan inte förekommer?

• Hot mot rättssäkerheten
• Skapar stress, rädsla och otrygghet på jobbet
• Riskerar att leda till självcensur och felaktiga beslut
• Undergräver förtroendet för myndigheter och välfärden

Exempel på yrkesgrupper som är särskilt utsatta: socialtjänst, skola, förskola, vård, tillsyn och upphandling.

Förebyggande arbete 

Det finns flera förebyggande åtgärder:

• Riskinventera och riskbedöm verksamheten

Säkerställ att rutiner finns om incident inträffar och att dessa rutiner är kända inom verksamheten

 Rapportera och hantera alla incidenter

• Tydligt och professionellt informera om beslut och annan information till medborgare, patienter, anhöriga, klienter etcetera
• Rotera ärenden mellan olika medarbetare för att undvika personfixering
• Försvåra kartläggning av ens person på internet
• Ta självcensur och oro hos medarbetare på allvar

Om en incident ändå inträffar, visar forskningen på vikten av tillgång till snabbt stöd, där chefens stöd är särskilt viktigt – både mänskligt och organisatoriskt.

Läs mer

Otillåten påverkan - SKR

Otillåten_påverkan_mot_myndighetspersoner (pdf)

Otillåten påverkan - Akademikerförbunder SSR

Hur arbetslivskriminalitet påverkar arbetstagares arbetsmiljö - Arbetsmiljöverket