Arbeta förebyggande med arbetstider och schemaläggning
Risker med önskeschema kontra styrt schema. Ett önskeschema innehåller ofta långa arbetspass och kvällspass följda av morgonpass så att dygnsvilan inte blir tillräcklig. Diskutera förutsättningar och risker tillsammans för att skapa en bra arbetsmiljö. Exempel från tre olika verksamheter som testar olika arbetstidsmodeller för att bland annat minska stress.
När anställda själva får välja arbetstider blir schemat ibland hälsofarligt. Chefen har ett ansvar för att hindra medarbetare från att ”tokjobba”. Det är populärt med tvättstugescheman där medarbetare själva får skriva upp sig på de arbetspass som de vill arbeta. Medarbetarna säger ofta att de är nöjda. Trots det kan just de önskade arbetstiderna ha negativa konsekvenser. Det konstaterar Göran Kecklund vid Stressforskningsinstitutet. Göran forskar på hur man förlägger arbetstid så att det minimerar hälsorisker.
Riskabel arbetstidsförläggning
Hur du arbetar när du är 30 år påverkar hur du mår när du är 60 år. En vanlig fälla är att arbetstid packas ihop så mycket som möjligt, för att sedan få så lång ledighet som möjligt. Det kan exempelvis göra genom att jobba långa arbetspass och ”rygg mot rygg” där ett kvällspass följs av ett morgonpass. Detta är ofta en önskad variant av schema från medarbetarna men kan ge hälsopåverkan på längre sikt. Viktigt att chefen är med och ser alla perspektiv och risker som kan uppstå genom olika slags scheman. Glöm inte heller att bedöma risken för olyckor som kan uppstå under arbetstiden på grund av otillräcklig återhämtning mellan arbetspass eller vid långa arbetspass.
Exempel – riskabel arbetstidsförläggning
- Skiftarbete
- Nattarbete
- Delade arbetspass
- Övertid i stor omfattning
- Långa arbetspass
- Förväntningar att vara ständigt nåbar, som en följd av att anställda får stora möjligheter att jobba på olika tider och platser.
ABC-tid – i Malmö delar man upp arbetstiden
På vissa förskolor i Malmö har förskollärares och barnskötares tid delats upp i A-tid, B-tid och C-tid. A-tid är fokuserad tid nära barnen, B-tid kan till exempel innebära att byta blöjor och prata med föräldrar. C-tid är sådan tid som inte är nära barnen. Det kan till exempel vara fortbildning, reflektion eller förberedelser. Systemet skapar struktur, ger utrymme för reflektion och minskar stress.
Flytet – Nackas modell för att kunna arbeta med mer erfaren personal
Inom omsorgen i Nacka kommun läggs 20 procent av arbetstiden i det så kallade flytet – tid som inte schemaläggs i förväg. De timmarna används när bemanning saknas. När bemanning saknas så rings medarbetare som har ”flyt” kvar in, eller så flyttar medarbetaren själv sina flyt-timmar till ett pass där de behövs.
Kommunen ser att medarbetarna får större möjlighet att arbeta med erfaren personal. De försöker också att ta in vikarier i minst fem veckor vid längre tids frånvaro. Exempelvis vid semester, utbildning eller planeringsdagar.
Tvåskift och ansvarstid – minskade stressen på folktandvården i Linköping
Vid ett par folktandvårdskliniker i Linköping jobbar man kliniskt i tvåskift. Antingen 7.00–13.00 eller 13.00–19.00 samt sex timmar var fjärde lördag. Utöver den kliniska tiden har medarbetarna ansvarstid. Under ansvarstiden sköter de sina övriga arbetsuppgifter, till exempel dokumentation. Ansvarstiden bestämmer man själv över.
Carl Holmberg 36 år hade tidigare ofta ont i axlar och rygg när han kom hem från jobbet. Idag arbetar han med patienter som mest sex timmar i sträck – och känner sig mycket piggare.