Att arbeta för undersköterskors kompetensutveckling: ”Det handlar om att tydliggöra uskans roll i vårdkedjan”

Ett par gånger per år träffas ett nationellt nätverk som jobbar med undersköterskors kompetensutveckling. Syftet är att lära av varandra och utveckla verksamheter, funktioner och roller. Nu senast var det Klinisk träningscentrum och Centrum för klinisk utbildning Region Gävleborg som stod värd för dialoger och praktisk träning kring bland annat utbildningstjänster, introduktionsutbildningar och modeller för lärande.

Hur kan undersköterskornas kompetens bidra till att vårdens resurser används mer effektivt genom ökad personcentrering och stärkt omvårdnadskompetens? Hur kan och bör arbetsgivaren stärka och utveckla kompetensen hos denna viktiga omvårdnadsprofession? Det är några av utgångspunkterna för arbetet. Nätverket består av personer som arbetar med kompetensutveckling på många olika sätt inom regioner till exempel som utbildningsledare, verksamhetsutvecklare, omvårdnadsledare och HR-specialister. Många av de som är med har undersköterska som grundprofession och vissa är också kliniskt aktiva.

Porträtt av en person med namnbricka som visar ”Sara Tysk, RG Västra Götaland”, utomhus i en institutionsliknande miljö.
Sara Tysk

– Det handlar om att tydliggöra undersköterskans roll i vårdkedjan, säger Sara Tysk som var med och startade nätverket för fem år sedan. Jag jobbar som HR-specialist i Skaraborg, Region Västra Götaland, och kände mig först ganska ensam i min roll och med uppgiften att verka för undersköterskors kompetensutveckling. Jag behövde någon att bolla tankar, lyfta utmaningar och söka lösningar med, för de här frågorna brottas vi ju med på fler ställen i landet.

Ett sammanhang för att fokusera på just undersköterskor

Porträtt av en person med namnbricka som visar ”Petra Johansson, RG Örebro”, utomhus framför en tegelbyggnad.
Petra Johansson

Petra Johansson, undersköterska, utbildare och projektledare från Region Örebro län, har också varit med i nätverket sedan start:

– Vi har ju liknande utmaningar och frågor, och det är fantastiskt att ha ett sammanhang att stöta och blöta sådant. När nyutbildade undersköterskor kommer till oss, oavsett om det är Örebro län, Gävleborg eller någon annanstans, behöver vi ta vid där deras utbildning slutade. Vi behöver utveckla de kompetenser vi har behov av. Här inspirerar vi varandra att testa nya vägar, och jag tycker det är så viktigt att ha ett eget sammanhang för oss undersköterskor, det är så lätt att vi kommer i skymundan bland andra yrkesgrupper som syns mer.

Deltagare sitter vid bord i ett konferensrum och lyssnar på en presentation som visas på storbildsskärm.
Catrine Björn, studierektor i Region Gävleborg, berättade om några av de utbildningsförmåner Region Gävleborg erbjuder för undersköterskor till exempel utbildningstjänster för att bli specialist. Kollegorna i nätverket bidrog till att det blev en intressant dialog. Engagemanget och intresset var stort. – Utbildningstjänster är en möjlighet, ingen rättighet. Det utgår alltid från verksamhetens behov, konstaterade Catrine bland annat
Porträtt av en person i vårdkläder mot neutral bakgrund.
Henrik Harju är undersköterska i grunden och arbetar som rehabiliteringsassistent på Gävle sjukhus. Han berättade om den nya utbildningen för rehabiliteringsassistenter som han har varit med och tagit fram och som startar nu i oktober. – Det är en helt ny skräddarsydd utbildning som syftar till att den samlade kompetensen ska användas så klokt och effektivt som möjligt och på så sätt svarar upp mot kraven på god tillgänglighet och patientsäkerhet. Utbildningen vänder sig till undersköterskor som idag arbetar med rehabilitering. Utbildningen ska ge grundkompetens där respektive verksamhet formar rollen utifrån de behov som finns just i deras specifika verksamhet (som till exempel barnhabiliteringen, strokeavdelningen och så vidare). Också Henriks presentation möttes av nyfikenhet från kollegorna i nätverket.

Undersköterskor en viktig resurs

Porträtt av en person i arbetskläder med Region Gävleborgs logotyp, utomhus vid en byggnadsentré.
Malin Lööf

Utbildningssamordnare Malin Lööf ser nätverket som inspiration. Hon sammanfattar:

– Vi får se varandras världar, lyssnar och jämför. På så sätt hjälps vi åt att hitta fungerande lösningar. Undersköterskan är en otroligt viktig resurs i den svenska sjukvården.

Undersköterskan

  • arbetar nära sjuksköterskor och läkare, utför många praktiska moment och återkopplar förändringar som kan kräva medicinsk bedömning
  • samarbetar med fysioterapeuter, arbetsterapeuter och annan specialistpersonal, stödjer patienten i träning, förflyttningar och anpassningar
  • kommunicerar med anhöriga – ger information om praktisk omvårdnad och bidrar till att skapa trygghet för både patient och närstående
  • bidrar med helhetsperspektiv – eftersom undersköterskan har mest direktkontakt med patienten blir deras observationer viktiga för att teamet ska fatta rätt beslut
  • stärker teamets flöde – avlastar och kompletterar andra yrkesroller så att vården kan bedrivas effektivt och patientsäkert.

  • Omvårdnad av patienter – hjälper patienten med personlig hygien, påklädning, förflyttningar, måltider och grundläggande vård.
  • Observation och rapportering – följer patientens tillstånd, dokumenterar och rapporterar förändringar till sjuksköterska eller läkare.
  • Praktiska vårdsysslor – tar prover, mäter blodtryck, puls och temperatur, samt assisterar vid undersökningar och behandlingar.
  • Stöd och bemötande – ger trygghet, stöd och information till patienter och närstående, ofta i nära kontakt.
  • Ordning och hygien i vårdmiljön – ser till att vårdplatser är rena, hjälper till att fylla på material och håller ordning i vårdutrymmen.
  • Vårdprevention är en del i omvårdnaden som syftar till att förebygga vårdskador inom områdena trycksår, fall, undernäring och munhälsa.

Undersköterskans roll utvecklas ständigt, till exempel genom så kallad task shifting. Det betyder att vissa arbetsuppgifter flyttas från en yrkesgrupp till en annan, ofta från en mer högutbildad eller svårrekryterad yrkesgrupp till en annan. Syftet är att använda vårdens resurser mer effektivt. Det innebär också att undersköterskerollen har många möjligheter. Och även om rollen heter undersköterska (förkortas ofta uska) är också psykiatrins skötare i grunden just uskor. På senare har även möjligheter att studera till specialistundersköterska vuxit fram.