Flaskhals i Gävleborg stryper flödet i Sverige

Infrastrukturen i Gävleborg kräver stora investeringar för att klara framtidens behov för såväl godstransporter som för arbetspendling. Satsningar här ger ett robustare transportnät vilket ger ett stort mervärde för hela Sverige. Det är i fokus för det remissyttrande med anledning av Trafikverkets inriktningsunderlag som Region Gävleborg nu skickat till regeringen*).

Investeringar i infrastrukturen i Gävleborg knyter inte bara ihop landet, det ger också ett robustare nät med redundans i en tuffare säkerhetspolitisk situation. Därför är satsningar viktiga här för bland annat Stockholm, Göteborg och Malmö i söder, och för Umeå, Luleå och Kiruna i norr.

Ostkustbanan – hela Sveriges angelägenhet

Ett dubbelspår på Ostkustbanan är högst prioriterat för Region Gävleborg i det remissyttrande som lämnats in till regeringen. Ostkustbanans utformning idag utgör ett hinder för godstrafik genom länet såväl som för arbets- och studiependling. En störning på Ostkustbanan ger snabbt följdverkningar i hela transportsystemet.

– Att satsa i Gävleborg är att satsa på hela landets infrastruktur. Samhällsnyttan är stor i att bygga bort flaskhalsen som nu stryper flödet i Sverige. Det är mycket sårbart med ett enkelspår på en järnväg som är en central pulsåder genom landet, och ner till Europa. Minsta stopp kan ge stora konsekvenser i hela transportkedjan, vi såg till exempel hur tågolyckan söder om Hudiksvall i somras påverkade trafiken, säger Patrik Stenvard (M) regionstyrelsens ordförande.

Hastighetshöjande åtgärder Norra stambanan

Behovet av hastighetshöjande åtgärder på Norra stambanan är också stora. Kortare störningsfria restider med mer pålitliga avgångar i ett robust system är av stor vikt för den regionala utvecklingen kopplat till mer attraktiva pendlingsmöjligheter och näringslivets behov av kompetensförsörjning och godstransporter.

Bekymmersam underhållsskuld

För Gävleborg och hela landet är det avgörande att transporter kan ske effektivt. Förutom behoven inom järnväg har vägnätet i länet stora brister. E4 genom länet är t ex ett viktigt stråk där investeringar är nödvändiga, bland annat för att höja framkomligheten och säkerheten genom mötesseparering.

Den växande underhållsskulden generellt i Gävleborgs vägnät är bekymmersam, inte minst för industrin. Enda sättet att minska skulden är att skjuta till ytterligare medel i den nya nationella planen för perioden 2026-37.  

Natomedlemskap ställer krav

Förutom ovanstående behov kommer Natointrädet också att ställa krav på infrastrukturen. Natos bas i Trondheim har en stor och viktig roll för mottagande av material och trupper i Norden. Järnvägen i Gävleborg blir här en viktig logistisk passage för vidare transporter österut via Gävle hamn mot Bottniska viken/Östersjön och söderut via järnväg mot övriga Europa.

Regionerna och samverkan

För att hela landet ska få ett effektivt transportsystem är det önskvärt att regionerna involveras i hela processen, såväl inom planering som genomförande. Här anser Region Gävleborg att samarbeten mellan regionerna och staten är nyckeln till framgång.

Bland det som lyfts i Region Gävleborgs yttranden ingår:

  • Dubbelspår på Ostkustbanan mellan Gävle och Sundsvall (som är en del av den Botniska korridoren) är av högsta prioritet för att säkra transporter i hela landet
  • Stora insatser krävs för att åtgärda de kapacitetsbrister som finns i järnvägsnätet
  • Godstransporter genom länet via järnväg, väg och hamnar har stor potential om logistiken fungerar
  • E4 – mötesfri väg och fyrfältsväg för att möta den förväntade ökande trafikvolymen
  • Underhållsskulden i vägnätet behöver åtgärdas för att höja kapaciteten och säkerheten

*) Trafikverket har tidigare i år skickat in ett inriktningsunderlag till regeringen för hur infrastrukturen i Sverige kan komma att utvecklas för perioden 2026–2037. Region Gävleborg har nu lämna in sitt remissyttrande på detta.

Trafikverket ska därefter vid behov bistå Regeringskansliet med kompletterande analyser. Denna del av uppdraget pågår till den 30 november 2024. Därefter lägger regeringen fram sin infrastrukturpolitiska proposition till riksdagen och det resulterar sedan i Trafikverkets nationella plan för infrastrukturen samt regionala planer

Uppdrag att ta fram inriktningsunderlag inför den långsiktiga infrastrukturplaneringen för planperioden 2026–2037 - Regeringen.se