Tidig upptäckt
För att underlätta tidig upptäckt av psykisk ohälsa hos barn, unga, vuxna och äldre i befolkningen behövs mer kunskap och ibland en bättre samverkan mellan flera aktörer.
Målet är att alla ska kunna känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa samt att det finns god tillgänglighet till bedömning, utredning och behandling när detta bedöms som nödvändigt. Det gäller både vård- och stödinsatser på specialistnivå, i Primärvården och till exempel Elevhälsan. Uppemot 90 procent av alla suicid föregås av någon form av psykisk ohälsa. Medicinska, psykologiska och psykosociala insatser måste därför sättas in tidigt och innefatta bästa möjliga omhändertagande av personer med risk för suicid. Inom hälso- och sjukvården är behandling av depression en av de viktigaste insatserna, tillsammans med en sammanhållen vårdkedja och uppföljning av patienten. Skolan kan arbeta med att öka elevers medvetenhet kring psykisk hälsa och förmågan att hantera stress och negativa livshändelser. Inom såväl den offentliga som den ideella sektorn är olika typer av stöd som kan erbjudas på distans via telefon och internet också viktiga delar av det förebyggande arbetet.
Personer med psykisk ohälsa eller risk för psykisk ohälsa - oavsett ålder och kön, liksom art och grad av ohälsa – måste räkna med att kunna få tillgång till rätt insatser. Insatserna ska vara anpassade till olika gruppers särskilda behov och sättas in i rätt tid för att motverka en ohälsoutveckling.
En grundläggande förutsättning är att det finns god kompetens bland dem som träffar personer med psykisk ohälsa, eller med risk för att utveckla psykisk ohälsa, att känna igen tidiga tecken på psykisk ohälsa samt att det finns god tillgänglighet till bedömning, utredning och behandling när detta bedöms som nödvändigt.
Aktörer
Hälsosamtalen i skolan som Elevhälsan ansvarar för är ett viktigt sätt att se tidiga tecken på psykisk ohälsa hos barn och unga. Men främst är det den personal som dagligen möter eleverna som måste ha kunskap om, och känna sig trygga med, att våga prata om dessa frågor med eleverna. Ett stödpaket som kan fungera som en hjälp för lärare och annan personal i förskola och skola att integrera tankar och frågor om mående på olika sätt i den ordinarie läroplanen har tagits fram under 2021/2022.
Utbildning
För dig som arbetar med barn och unga finns möjlighet att gå en utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa, med inriktning ungdom. Det är en internationell evidensbaserad utbildning som Karolinska institutets Nationella centrum för suicidprevention (NASP) ansvar för i Sverige. Där lär du dig att se tidiga tecken, bedöma situationer, stötta och ge hänvisning till vård om det behövs. Inom alla kommuner i Gävleborg finns utbildade instruktörer som är diplomerade att utbilda dig och dina kollegor. Utbildningen är på 14 h och kan jämföras med den för hjärt- och lungräddning (HLR) men med fokus på psykisk ohälsa.
Utbildning
För dig som arbetar inom socialtjänst och kommunal omvårdnad finns det möjlighet att gå utbildningen Första hjälpen psykisk hälsa med inriktningarna ungdom, vuxna och äldre. Det är en internationell evidensbaserad utbildning som Karolinska institutets Nationella centrum för suicidprevention (NASP) ansvar för i Sverige. Där lär du dig att se tidiga tecken, bedöma situationer, stötta och ge hänvisning till vård om det behövs. Inom alla kommuner i Gävleborg finns utbildade instruktörer som är diplomerade att utbilda dig och dina kollegor. Utbildningen är på 12-14 h och kan jämföras med den för hjärt- och lungräddning (HLR) men med fokus på psykisk ohälsa.
Läs mer om Första hjälpen till psykisk hälsa | MHFA.nu
Vägledning/kunskapsstöd
Primärvårdens hälsocentraler är första linjen och de som träffar den största delen av befolkningen vid olika tillfällen. Att psykisk ohälsa upptäcks tidigt är av största vikt för att kunna förebygga och behandla allvarligare sjukdom. Forskning visar att en tredjedel av alla som suiciderat i länet haft kontakt med Primärvården innan fullbordat suicid.
Ungdomsmottagningarna i länet drivs i Region Gävleborgs regi, är sex till antalet och geografiskt lokaliserade. Det formella uppdraget som ungdomsmottagningarna har är att arbeta främjande, förebyggande, stödjande och behandlande. Deras uppdrag är också att uppmärksamma och bedöma behovet hos den riktade målgruppen: barn och unga 13-17 år. Vid knappt hälften (43%) av besöken hos ungdomsmottagningarnas var anledningen psykisk ohälsa. Ungdomarna hänvisades även till hälsocentralernas psykosociala team om problematiken handlade om depression, ångest sjukdomar för behandling.
Utbildning
För att upptäcka psykisk ohälsa, se tidiga tecken, veta vilka som är riskgrupper och våga ta upp frågor om psykisk ohälsa finns utbildningen Psyk e-bas (suicid) som består av utbildningsmoduler som med fördel gås igenom tillsammans i hela arbetsgruppen. Utbildningen är inköpt och erbjuds alla Hälsocentraler i länet med stöd för genomförande och prioriterade moduler.
Psyk-E bas suicid • Psyk-E bas (Informationssida)
För alla anställda inom Region Gävleborg finns en kortare utbildning om suicidprevention på Kompetensportalen (SPISS). Den ger övergripande kunskap om psykisk ohälsa och suicid och riktar sig till en bred målgrupp. Utbildningen syftar till att öka kunskapen hos medarbetare inom hälso- och sjukvården som möter människor som kan vara suicidbenägna.
E-suicid (lg.se) (Kompetensportalen)
Vid upptäckt psykisk ohälsa finns utbildningen Brief intervention (kort psykologisk behandling) för Primärvårdens psykosociala personal.
Brief intervention, kort psykologisk behandling (lg.se) (Kompetensportalen)
För dig som möter människor genom ett ideellt arbete i föreningslivet är det viktigt att veta hur du kan hänvisa vidare för rätt stöd och eventuell vård när du ser tecken på psykisk ohälsa. Här på dessa sidor finns samlade kontaktvägar som ska underlätta.
Det finns möjlighet att gå en utbildning i Första hjälpen till psykisk hälsa, med inriktning ungdom, vuxna eller äldre. Det är en internationell evidensbaserad utbildning som Karolinska institutets Nationella centrum för suicidprevention (NASP) ansvar för i Sverige. Där lär du dig att se tidiga tecken, bedöma situationer, stötta och ge hänvisning till vård om det behövs.
Hos RF/SISU finns utbildade instruktörer som kan utbilda föreningslivet i länet. Utbildningen är på 12-14 timmar och kan jämföras med den för hjärt- och lungräddning (HLR) men med fokus på psykisk ohälsa.
Samverkan sker mellan kommunernas elevhälsa och socialtjänst samt Region Gävleborg avseende tidig upptäckt av barn som har behov av insatser från såväl kommun som hälso- och sjukvård. Man arbetar med att finna tydliga vägar för samverkan som alla har kunskap om och som hjälper de barn som har svårigheter och är i behov av tidiga och samordnade insatser från flera huvudmän. Det är nu beslutat att utvidga det tidigare samarbetet mellan Region Gävleborg och elevhälsan i Gästrikland som gick under namnet Bryggan (avser barn 4-6 år) att innefatta alla barn 0-17 år där det identifieras behov av tidiga och samordnade insatser samt att inkludera socialtjänsten i arbetet.
Här hittar du mer information:
En ny samverkansform, för Region Gävleborg, med civilsamhället är möjligheten att skriva avtal genom IOP (Idéburet Offentligt Partnerskap). Det innebär ett ömsesidigt avtal med ett gemensamt syfte. I nuläget är fem avtal skrivna som syftar till att förebygga psykisk ohälsa för tre riskgrupper i länet. Det är handlar om språkträning och kompismatchningar mellan nyanlända och etablerade svenskar med hjälp av Kompis Sverige, samtalsgrupper för män i samverkan med Krismottagningen Stickan, samtalsgrupper och utbildning med fokus på främst unga HBTQI-personer tillsammans med RFSL Gävleborg, utbildning i negativa könsnormer via metoden Machofabriken med hjälp av Kvinnojouren Blåklockan samt utreda förutsättningarna för en aktiv fritid för alla barn i länet med stöd av RF/SISU.
Mer information om IOP och stöd till organisationer - Region Gävleborg (regiongavleborg.se)