Frågor och svar om kunskapsstyrning

Skicka gärna din fråga till kunskapsstyrning@regiongavleborg.se

Frågor och svar om kunskapsstyrning

Kunskapsstyrning är att ta fram, sprida och använda bästa möjliga kunskap.

Nationellt system för kunskapsstyrning hälso- och sjukvård är ett sätt att organisera svensk vård i ett samarbete kring en gemensam bästa kunskap. Det bidrar till en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård med hög kvalitet.

Vårdprogram och riktlinjer fastställs av nationell expertis. Men det nationella systemet innebär ett lärande åt båda håll, det vill säga att vårdens medarbetare kan återkoppla till de nationella expertgrupperna när något kan förbättras.

Kunskapsstyrning innebär inte en styrning av vilken kunskap som ska användas i vården utan det omvända - att vi baserar vår styrning av vården på bästa tillgängliga kunskap.

Kunskapsstöd är de vårdprogram, vårdförlopp, riktlinjer, rekommendationer och rutiner som vårdens medarbetare och ledning följer i sitt arbete. Vissa kunskapsstöd är framtagna av regioner, andra av myndigheter, yrkesföreningar eller vårdaktörer inom både primärvård och specialiserad vård.

I en kunskapsstyrd vård är det viktigt att den bästa tillgängliga kunskapen snabbt börjar användas i varje patientmöte.

Sveriges regioner arbetar tillsammans för att skapa tydlighet och arbeta effektivt med ny kunskap.

Nationellt kliniskt kunskapsstöd (NKK) är en del i Nationellt system för kunskapsstyrning.
NKK är regionernas gemensamma och kortfattade rekommendationer för utredning, behandling och uppföljning inom primärvården. Regionerna kan föra in lokala tillägg kring vårdansvar och remissrutiner.

Inom Nationellt system för kunskapsstyrning finns en ambition att utveckla NKK så att det även tillgodoser specialistvårdens behov av enhetligt kunskapsstöd.

Region Gävleborg deltar i det Nationella systemet för kunskapsstyrning. Den nationella strukturen med programområden för olika patientgrupper motsvaras av en likadan struktur på lokal nivå.

Varje lokalt programområde har en programområdesansvarig. Denne utser processledare och processteam för att analysera och genomföra de anpassningar som behöver göras lokalt i ett kunskapsstöd eller ett vårdförlopp.

Kunskapsstyrningsrådet i Region Gävleborg ansvarar för att hålla ihop det lokala arbetet och driva det framåt.

Ett vårdförlopp är en beskrivning av patientens väg genom vården när det gäller vem som ska göra vad kring patienten från utredning, genom behandling till uppföljning och rehabilitering.

När ett vårdförlopp, som är baserat på bästa tillgängliga kunskap, gäller lika för hela landet ökar förutsättningarna för en mer jämlik och effektiv vård.

Ett vårdprogram är riktlinjer för hälso- och sjukvård för en viss grupp patienter.

Ett vårdförlopp är en beskrivning av patientens väg genom vården; vilken profession som utför vad och när. Ett vårdprogram kan alltså utgöra grunden för ett vårdförlopp.

Sedan juni 2019 har Staten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) en överenskommelse om att ta fram personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp för ett antal diagnosområden, i syfte att skapa en jämlik vård med hög kvalitet i hela landet.

Det Nationella systemet för kunskapsstyrning i hälso- och sjukvården har uppdraget att ta fram och fastställa dessa vårdförlopp. De omfattar hela vårdkedjan – från tidig upptäckt, utredning, behandling och uppföljning till rehabilitering och ett eventuellt återinsjuknande.

Godkända personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp publiceras på hemsidan för Nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Cancervården använder benämningen "standardiserade vårdförlopp" (SVF). Ett standardiserat vårdförlopp för en viss cancersjukdom betyder att alla som utreds ska bemötas så lika det går. Standardiserade vårdförlopp inom cancervården avgränsas till fasen från välgrundad misstanke till första behandling.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp berör andra områden än cancersjukdomar, exempelvis stroke, sepsis eller hjärtsvikt. Dessa vårdförlopp omfattar den totala vårdkedjan, från prevention och tidig upptäckt, utredning, behandling, uppföljning och rehabilitering till livet som frisk eller med kronisk sjukdom.

Personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp kan startas oavsett var i vårdkedjan patienten befinner sig. De kan involvera primärvården, kommunal vård och specialiserad vård.

Personcentrerade sammanhållna vårdförlopp går på öppen remiss. Det innebär att alla intressenter (exempelvis regioner, kommuner, patientföreningar och profession) har möjlighet att lämna synpunkter. I Region Gävleborg samordnas svarsarbetet av det lokala programområde som är huvudansvarig för diagnosområdet.

Godkända personcentrerade och sammanhållna vårdförlopp publiceras på hemsidan för Nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Kunskapsstyrningen är organiserad i 26 nationella programområden (NPO) utifrån olika patientgrupper. Exempel på nationella programområden är NPO Akut vård, NPO Infektionssjukdomar och NPO Levnadsvanor. Ett NPO består av experter med bred kompetens inom respektive område.

En nationell samverkansgrupp (NSG) leder och samordnar regionernas gemensamma arbete i olika övergripande ämnesområden, exempelvis patientsäkerhet, läkemedel och medicinteknik eller uppföljning och analys.

Ja, Region Gävleborg har förtroendet att företräda Uppsala-Örebro sjukvårdsregion inom de nationella programområdena rörelseorganens sjukdomar och perioperativ vård, intensivvård och transplantation, samt i den nationella samverkansgruppen forskning och life science.

Vi har därutöver flera medarbetare som deltar i nationella arbetsgrupper, som bland annat arbetar med att ta fram nya vårdförlopp.

Region Gävleborg deltar i det Nationella systemet för kunskapsstyrning. Den nationella strukturen med programområden för olika patientgrupper återspeglas av lokala programområden i vår region.

Varje lokalt programområde har en programområdesansvarig. Denne utser processledare och processteam för att analysera och genomföra de anpassningar som behöver göras lokalt i ett kunskapsstöd eller ett vårdförlopp.

Kunskapsstyrningsrådet håller ihop det lokala arbetet i regionen och driver det framåt. Rådet ska bland annat säkerställa att nationella rekommendationer följs, och göra uppdragsbeskrivningar för de lokala programområdena.

Även andra berörda förvaltningar inom regionen är representerade i rådet, liksom kommunala förvaltningar.

I de lokala programområdena deltar många medarbetare från hälso- och sjukvården i Gävleborg på flera nivåer och från olika professioner.

Länets kommuner samverkar med Region Gävleborg inom åtta av de 26 lokala programområdena.

I Kunskapsstyrningsrådet deltar, förutom hälso- och sjukvården, även representanter från andra berörda förvaltningar i Regin Gävleborg, från Folktandvården samt deltagare från kommunala förvaltningar.

Att du känner till det nationella systemet för kunskapsstyrning och hur vi i Region Gävleborg arbetar med införande av ny kunskap i de lokala programområdena, främst inom ditt eget område.

Att du aktivt anpassar ditt arbete till ny kunskap och bidrar i arbetet med införande och implementering när så krävs.

Att du känner till det nationella systemet för kunskapsstyrning och hur vi i Region Gävleborg arbetar med införande av ny kunskap i de lokala programområdena, främst inom ditt eget område.

Att du leder dina medarbetare i att delta i arbetet med implementering av ny kunskap som exempelvis vårdförlopp. Att du stödjer dina medarbetare i att följa och utvärdera arbetet.

Prenumerera på nyhetsbrev från Nationell kunskapsstyrning, eller håll dig uppdaterad via Samverkanswebben