Att ställa frågor om våld
Våldsutsatthet
Frågor om våld ska ställas i enrum till patienter vid symtom eller tecken på våldsutsatthet. Exempel på symtom eller tecken som kan vara relaterade till våldsutsatthet är:
- Skador
- Psykisk ohälsa så som depression, ångest, PTSD, självskadebeteende, suicidtankar eller -försök, sömnsvårigheter
- Skadligt bruk av alkohol eller narkotika
- Långvarig smärta
- Kontrollerande medföljande
Frågor om våldsutsatthet kan även ställas till patienter i samband med anamnesupptagning. Exempelvis:
- Hur har du det i din relation/familj?
- Jag ser att... (berätta vad du ser för indikation). Vad har hänt?
- Är det någon som sagt att du är jobbig och att livet skulle vara bättre utan dig?
- Är det någon som gör dig illa? Det kan vara att någon begränsar dig, förnedrar dig, trakasserar dig, kränker dig eller skadar dig fysiskt?
- Har du känt dig pressad eller tvingad till sex av någon närstående?
- Är du rädd för en närstående?
- Är du oroad eller rädd för att åka hem?
Om en patient är utsatt för våld är det viktigt att ställa frågor för att bedöma om patienten befinner sig i omedelbar fara. Exempelvis:
- Har det (våldet) inträffat oftare eller blivit värre under de senaste sex månaderna?
- Har hen någonsin använt ett vapen eller hotat dig med ett vapen?
- Har hen någonsin försökt strypa dig?
- Tror du att hen kan döda dig?
- Är hen ofta svartsjuk/kontrollerande?
- Har hen hotat att döda dig?
- Är du rädd för din/dina närstående? Varför?
Våldsutövning
Frågor för att upptäcka risk för våldsutövning bör ställas till alla patienter som söker vård för psykisk ohälsa eller riskbruk. Frågorna kan exempelvis ställas i samband med anamnesupptagning, inskrivning, bedömning av suicidrisk eller LPT-bedömning. Exempelvis:
- Har du tankar på att skada dig själv eller någon annan?
- Har du någon gång tänkt på att ta med dig någon annan i döden? (vid suicidtankar).
- Blir du ofta för arg?
- Går din ilska ut över din familj?
- Är du oroad för att du ska göra någon du tycker om illa?
Om någon avslöjat tankar på att skada någon närstående allvarligt, utforska genom att ställa fler frågor. Exempelvis:
- Hur skulle du göra det?
- Har du tillgång till det som behövs för att kunna göra det?
- Har du gjort det tidigare?
- När tänkte du så senast?
- Planerar du att göra det nu?
Läs mer i rutinen: Våld i nära relationer - Rutin - Hälso- och sjukvård Region Gävleborg
Oro för barn och orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck sker oftast i hemmet där det saknas utomstående vittnen. Barn som har upplevt våld i familjen och/eller blivit utsatt för våld måste uppmärksammas för att kunna få det skydd och stöd de behöver.
Barn som lever i familjer där det förekommer våld riskerar allvarlig fysisk och psykisk ohälsa.
Vid mötet med vuxen patient där våld i nära relationer har upptäckts ska vårdpersonal alltid fråga om det finns barn i familjen.
I de fall vårdvårdpersonal får kännedom om att det förkommer våld i familjen där det finns barn ska en orosanmälan till socialtjänst göras. Det är en lagstadgad skyldighet (enligt 19 kap 1 SoL) att utan dröjsmål anmäla misstanke om att barn far illa.
Barn som anhörig
Vårdgivaren har enligt lag (5 kap. 7 § HSL och 6 kap. 5 § patientsäkerhetslagen) ansvar att se till att det finns stödstrukturer i form av processer och rutiner för att uppmärksamma barn som anhöriga samt tillgodose deras behov av information, råd och stöd. Vårdgivare ska särskilt beakta barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med:
- Har en psykisk störning eller en psykisk funktionsnedsättning
- Allvarlig fysisk sjukdom eller skada
- Utsätter eller har utsatt barnet eller närstående för våld eller andra övergrepp
- Missbrukar alkohol eller annat beroendeframkallande medel eller spel om pengar
- Oväntat avlider