Socialstyrelsens nationella riktlinjer

För att kostnadseffektivt behandla och förebygga sjukdom ska hälso- och sjukvården följa Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor

Socialstyrelsen - Stöd i arbetet med levnadsvanor

Socialstyrelsens nationella riktlinjer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor ger rekommendationer till hälso- och sjukvården om åtgärder vid ohälsosamma levnadsvanor. Rekommendationerna omfattar åtgärder för att stödja personer att förändra levnadsvanor som tobaksbruk, otillräcklig fysisk aktivitet, riskbruk av alkohol och ohälsosamma matvanor, i syfte att förebygga och behandla sjukdom.

Rekommendationerna gäller personer som redan har utvecklat ohälsosamma levnadsvanor. Riktlinjerna är också ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Frågor om levnadsvanor bör ställas till patienter när det är lämpligt och utifrån ett hälsofrämjande förhållningssätt.

Frågeformulär - Dina levnadsvanor (pdf)

I de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor anges olika åtgärdsnivåer. Enkla råd utgör en självklar del av de bedömningssamtal som hälso- och sjukvården har med patienter för att kartlägga och uppmärksammaohälsosamma levnadsvanor.

Enkla råd bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder (till exempel rådgivande eller kvalificerat rådgivande samtal) och bör kunna ges på alla nivåer inom hälso- och sjukvården.

Enkla råd

  • < 5 min
  • Information
  • Korta, standardiserade råd
  • Eventuellt även skriftlig information

Rådgivande samtal

  • 5-15 (-30) min
  • Dialog
  • Anpassning utifrån patientens situation (ålder, hälsa, risknivåer med mera)
  • Eventuellt kompletterat med verktyg eller hjälpmedel
  • Kan kompletteras med återkommande kontakter
  • Kan inkludera motiverande strategier

Kvalificerat rådgivande samtal

  • > 30 min
  • Dialog
  • Anpassning utifrån patientens situation (ålder, hälsa, risknivåer med mera)
  • Eventuellt kompletterat med verktyg eller hjälpmedel
  • Vanligen återkommande kontakter
  • Kan inkludera motiverande strategier
  • Vanligen teoribaserat eller strukturerat
  • Utbildning krävs

Mål- och riskgrupper:

  • Vuxna med särskild risk *
  • Vuxna som ska genomgå operation
  • Barn och unga under 18 år
  • Gravida
  • Vuxna generellt 
    … som har ohälsosamma levnadsvanor

* Sjukdom (ex diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta, schizofreni, depression).

Fysisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning. Social sårbarhet (ex låg socioekonomisk ställning). 

Biologiska riskmarkörer (ex högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma). 

Andra riskfaktorer (flera ohälsosamma levnadsvanor eller en olycksfallsskada). 

Källa: Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Socialstyrelsen 2018

Tobaksbruk
Kvalificerat rådgivande samtal för personer som röker.

Riskbruk av alkohol
Rådgivande samtal för personer med riskbruk av alkohol.

Otillräcklig fysisk aktivitet
Rådgivande samtal med eller utan tillägg av skriftlig ordination av fysisk aktivitet eller aktivitetsmätare till personer med otillräcklig fysisk aktivitet.

Ohälsosamma matvanor
Kvalificerat rådgivande samtal till personer med ohälsosamma matvanor.

Ett hälsofrämjande samtal stärker patientens tro på sin förmåga att kunna påverka den egna hälsan i en positiv riktning. Hälso- och sjukvårdspersonalens roll är framförallt att ge patienten kunskap, verktyg och stöd.

För att kunna erbjuda stöd till förändring behöver frågor om levnadsvanor tas upp. Frågor kan ställas även om det inte är tydligt att patienten har utvecklat symtom eller någon sjukdom på grund av ohälsosamma levnadsvanor. Det är viktigt att göra en enskild bedömning av när och hur frågorna ska ställas, så att det sker med lyhördhet för patientens förväntningar och värderingar.

Det är viktigt att frågan upplevs som relevant och ibland kan det finnas skäl att inte fråga

  1. Identifiera ohälsosam levnadsvana
  2. Bedöm motivation
  3. Erbjud åtgärd
  4. Följ upp
  5. Dokumentera

I PMO finns checklistor för tobak, alkohol och matvanor. Fysisk aktivitet dokumenteras i mätvärden. 

Levnadsvanor - dokumentation i PMO

Levnadsvanor - dokumentation i Melior och Elvis

Åtgärdskoder se respektive levnadsvana.