Utbildning i palliativ vård fortsätter i höst
Under våren har vårdpersonal i både region och kommuner fått chansen att gå utbildning i palliativ vård och hur man bäst bemöter barn som närstående. I höst fortsätter utbildningarna och vårdenhetschef Linnea Hurtig hoppas att fler arbetsplatser bokar in dem.
Utbildningarna har varit både uppskattade och efterfrågade säger Linnea Hurtig som är vårdenhetschef för palliativa enheten på onkologen i Region Gävleborg. I höst fortsätter utbildningarna och Linnea Hurtig hoppas att fler arbetsplatser bokar in dem.
– Det finns ett stort behov av kunskap om palliativ vård och de flesta som arbetar i vården och omsorgen möter patienter i livets slutskede. Inte bara de i palliativa team, säger vårdenhetschef Linnea Hurtig.
Flera hundra personer har hittills gått utbildningarna som genomförts vid 67 tillfällen under våren. Projektet heter ”Projekt för att öka kunskapen i palliativ vård" och har startats av palliativa enheten på onkologen i Region Gävleborg. Målet är att både barn och vuxna, som patient eller närstående, ska få rätt stöd och hjälp. Då behöver kunskapen öka bland vårdpersonal om hur de bäst bemöter svårt sjuka och döende patienter och närstående. Linnea Hurtig förklarar att utbildning kan hjälpa vårdpersonal att bättre klara av de svåra samtalen och inte starta nya behandlingar som riskerar ge sämre livskvalitet på slutet.
Når inte kvalitetsmål
Siffror från Svenska palliativregistret visar nämligen att länets palliativa vård behöver bli bättre. Till registret rapporterar vårdpersonal om hur vården fungerat för patienter som avlidit. Resultatet från årets första sju månader visar att den palliativa vården i Gävleborg inte når upp till kvalitetsmålen. Utbildningarna som erbjuds ska hjälpa vården att bättre nå målen.
Bäst resultat visar kvalitetsmålen ”ordination stark opioid vid smärtgenombrott”, ”utan trycksår”, ångestdämpande injektioner och mänsklig närvaro vid dödsögonblicket. Sämst fungerar den palliativa vården för brytpunktssamtal och att göra smärtskattning.
– Länets vårdpersonal är bra på att undvika trycksår och vara där, man slipper dö ensam. Sedan når vi i regionen och kommunerna nästan upp till målen med att ordinera smärtlindring och ångestdämpande. Men vi vet inte hur ofta det görs eftersom smärtskattningen brister, säger Linnea Hurtig och fortsätter:
– Här behöver vi i region och kommuner blir bättre därför att smärtskattning och annan symtomskattning säkerställer att patienterna får den lindring de behöver.
Palliativa registret visar också att patienternas munhälsa behöver förbättras så att de får rätt hjälp mot muntorrhet och munsår.
– Dålig munhälsa kan göra att patienten får ont och svårt att prata. Samtidigt har många patienter betydelsefulla samtal med sina närstående innan hen avlider. Därför är det viktigt med munvården, säger Linnea Hurtig.
Noggranna med att fylla i registret
Vårdpersonal är bra på att fylla i palliativregistret. Men de säger att resultatet inte följs upp på arbetsplatsen, berättar Linnea Hurtig. Vårdpersonal vittnar också om brister i kommunikationen mellan läkare och omvårdnadspersonal.
– De upplever att de arbetar i motvind. Det kan leda till att de palliativa patienterna identifieras för sent eller inte alls, eller hamnar i kläm. Läkaren kan ge läkemedel och rädda eller förlänga liv, sjuksköterskan ser personen och vill minska lidandet. De behöver prata mer med varandra, säger vårdenhetschef Linnea Hurtig.
Nu hoppas vårdenhetschef Linnea Hurtig på palliativa enheten, att fler arbetsplatser hör av sig och bokar utbildning.
– Vi ser att det finns ett stort intresse att utveckla den palliativa vården. Det känns jätteroligt!
Projekt för att öka kunskapen i palliativ vård, pågår under 2023 inom Region Gävleborg.
Kontakt
Utbildning i allmän palliativ vård
Bollnäs upptagningsområde: maria.hammarlund@regiongavleborg.se
Gästrikland: maria.e.jansson@regiongavleborg.se
Hudiksvalls upptagningsområde: ulrika.k.larsson@regiongavleborg.se
Söderhamns upptagningsområde: thomas.carlsson@regiongavleborg.se
Utbildningen om barn som närstående