Vårdpersonalen lärde om för Edsbybornas skull

En tredjedel av dem som söker vård vid Edsbyn Din Hälsocentral gör det på grund av psykisk ohälsa. Under 2018 kände personalen vid hälsocentralen att de inte längre klarade av att möta invånarnas behov på ett bra sätt.

- Vi kände oss otillräckliga, alla var frustrerade över väntetiderna och när patienterna kom fick de medicin och sjukskrevs, berättar Liz Woxlin, distriktssjuksköterska.

En personalenkät visade att en majoritet inte ansåg sig ha tillräcklig kompetens för att bemöta psykisk ohälsa. En annan enkät visade att också en stor majoritet av patienterna upplevde vården negativt.

Utbildning i psykisk livräddning

Sofia Rudman Palm, rehabkoordinator och utbildad förbättringscoach, inledde ett förändringsarbete som har lyckats långt över förväntan. Utifrån medarbetarnas egna idéer listades en rad åtgärder.

- Till exempel fick alla 35 medarbetare på hälsocentralen oavsett profession gå en utbildning i PLR, vilket anspelar på hjärt- och lungräddning men handlar om psykisk livräddning, berättar Tobias Westling, kurator.

Kunskap och mod i rådgivningen

En annan förändring innebär att rådgivande sjuksköterska redan vid den första kontakten med patienten ställer frågor till patienten kring självmordstankar eller levnadsvanor. Det hjälper sköterskan att bedöma hur bråttom det är och leda patienten till rätt vårdnivå och profession. Patienten kan därefter få träffa flera professioner i ett team, samtidigt.

- Om vi i psykosociala teamet har en läkare med under besöket kan det göras en somatisk bedömning direkt, i stället för att vi bokar in patienten för ett återbesök. Vårt mål är att patienten ska komma igång med en plan för förändring direkt, säger Johanna Roth, psykolog.

Samtal – och rörelse

Hälsocentralen erbjuder patienterna både gruppsamtal, internetbaserad KBT - och motion. Genom ett statsbidrag uppstod möjligheten att ha en Hälsogrupp på hälsocentralen. Sex deltagare kommer två gånger i veckan för att träna, och en dietist ger råd kring kost och levnadsvanor.  

- Vi har också utvecklat behandlingen med sömnskola och stresskola. Vi har begränsat det till tre träffar för att så många som möjligt ska få möjlighet att delta, berättar Johanna Roth, psykolog. 

Vårdsamordnare avlastar läkarna

Tidigare fick läkarna lägga mycket tid på uppföljning vilket ledde till tidböcker fyllda med återbesök. I dag sköter det psykosociala teamet en stor del av uppföljningarna och nybedömningarna enligt en effektivare modell. Fysioterapeuten Christin Jonsson och distriktssjuksköterskan Liz Woxlin axlade rollen som vårdsamordnare och fasta vårdkontakter för patienterna.

- Patienterna kan nå oss när de behöver, men faktum är att det behovet har minskat med tiden. Patienterna har en plan och vet vad som ska hända i nästa steg, säger Christin Jonsson.

Både patienter och personal mår bättre

På ett år gick de nöjda patienterna från en klar minoritet till en klar majoritet. Sjukskrivningarna bland de pågående sjukfallen sjönk till nästan hälften, från 44 till 26, och väntetiden till det psykosociala teamet minskade från 28 till 5 dagar – för att i dag ha landat på endast 2 dagar. Stressupplevelsen hos personalen har minskat från 35 procent till 0 procent, och känslan av att sakna rätt kompetens från 62 procent till 21 procent.

Både patienter och personal mår bättre – och receptblocket ligger inte längre överst på bordet. Tobias Westling, kurator, konstaterar att ingen av kollegorna vill backa tillbaka.

- Vi fick verkligen kasta oss ut och frångå våra trygga ramar och principer. Det har krävts mod, engagemang och prestigelöshet från alla, säger Tobias.

 Främre raden från vänster: Liz Woxlin, distriktssjuksköterska, Lena Ivarsson, arbetsterapeut, Sofia Rudman Palm, rehabkoordinator och förbättringscoach. Bakom Liz Woxlin: Christin Jonsson, fysioterapeut. I bakre raden från vänster: Tobias Westling, kurator, Johanna Roth, psykolog och Kristina Billmark Elfstrand, vårdenhetschef. Foto: Elina Sorri

Särskild regional satsning på barn och unga

Hälso- och sjukvårdsnämndens ordförande Tommy Berger (S) gläds åt förbättringsarbetet i Edsbyn.

- Många unga och äldre är drabbade och psykisk ohälsa dominerar bland nya sjukskrivningar. Dessutom går allt för många alldeles för länge utan att få hjälp. Det vill vi förändra och se till att fler får rätt hjälp i tid, säger Tommy Berger och fortsätter:

- Vi har gjort en tydlig markering i vår budget. Den här patientgruppen är särskilt prioriterad och Region Gävleborg ska genomföra insatser som förbättrar arbetet mot psykisk ohälsa. Barns psykiska ohälsa ska prioriteras särskilt. Vi har satt målet att barn- och ungdomspsykiatrin inom Region Gävleborg ska vara köfri senast 2022, säger Tommy Berger.

Kommentar: Edsbyn Din Hälsocentral blev i år nominerade till Guldskalpellen av Dagens Medicin, inom kategorin ”Årets förnyare inom sjukvården”.