Så mår Gävleborgarna

En hög andel gävleborgare upplever att de har en god hälsa. Andelen som upplever att de har god hälsa har ökat sedan mätningarna startade år 2004, men den positiva utvecklingen ser ut att ha avstannat under de senaste åren. Det visar resultaten från 2018 års folkhälsoenkät, Hälsa på lika villkor, som nu finns tillgängliga.

Tidigare i år fick 12 000 gävleborgare en enkät med 65 frågor om hälsa och levnadsvanor i brevlådan. 43 procent av de tillfrågade har svarat. Resultatet visar bland annat på skillnader i hälsa mellan kvinnor och män, mellan äldre och yngre samt mellan personer med förgymnasial utbildning och personer med eftergymnasial utbildning. Kvinnor upplever i lägre utsträckning än män att deras hälsa är god, äldre upplever i lägre utsträckning än yngre att deras hälsa är god och personer med förgymnasial utbildning upplever i lägre utsträckning än hos personer med eftergymnasial utbildning att deras hälsa är god. Resultaten visar skillnader inte bara i upplevelsen av hälsa, utan även i faktorer av stor betydelse för hälsa som livsvillkor och levnadsvanor. Äldre har till exempel ett lägre socialt deltagande än yngre, och personer födda utanför norden har lägre socialt deltagande än bland personer födda i Sverige.

Resultaten visar också flera positiva trender bland annat att riskkonsumtion av alkohol är lägre i länet än i riket och att både rökning och snusning minskar. Dock finns även här skillnader: en högre andel kvinnor än män röker dagligen. Rökning är också mer vanligt bland personer med förgymnasial utbildning än bland personer med eftergymnasial utbildning, samt bland personer födda utom norden än bland personer födda i Sverige.

Vad gör vi med resultaten?

Resultaten av undersökningen utgör ett underlag för politiska prioriteringar och arbete som kan påverka gävleborgarnas hälsa.
- Att arbeta för god, jämställd och jämlik hälsa kräver engagemang och bidrag från alla sektorer och samhällsnivåer. Jämlikhet i hälsa handlar ytterst om livsvillkor, och därmed inom ansvarsområden för såväl region, länsstyrelse, kommuner och andra myndigheter, säger Hanna Höghielm, avdelningschef vid Region Gävleborg.

Livsvillkor som är särskilt avgörande för jämlikhet i hälsa är till exempel uppväxtvillkor, utbildning, arbete och arbetsförhållanden, försörjningsmöjligheter och en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård. Det är alltså inte en eller ett par åtgärder som krävs, utan ett tålmodigt arbete med många olika frågor.
- För att följa upp vårt arbete har vi i hållbarhetsnämnden beslutat om att påverkan på jämställd och jämlik hälsa alltid ska beaktas i våra politiska beslut, säger Karin Jansson (MP), ordförande Hållbarhetsnämnden.

Fakta Hälsa på lika villkor

Undersökningen Hälsa på lika villkor har genomförts av Region Gävleborg i samarbete med länets kommuner, Folkhälsomyndigheten och Statistiska centralbyrån, SCB sedan 2004. Syftet är att ta reda på hur befolkningen i vårt län mår, hur hälsan kan förändras över tid, och hur den fördelas över befolkningen.