Porträtt på Elisaberth Hörne och Christina Andersson
Elisabeth Hörne och Christina Andersson ger stöd för anhöriga till personer som är patienter på strokeavdelningen på Gävle sjukhus.

Så hjälper stöd från sjukvården anhöriga till strokepatienter

Nu finns stöd för anhöriga till personer som är patienter på strokeavdelningen på Gävle sjukhus. Stödet fungerar som en brygga till och mellan olika insatser i sjukvården och kommunens anhörigstöd.

– Anhöriga behöver olika information i olika lägen. I det akuta läget är anhöriga inte mottagliga för större mängder information. Här är det viktigt att anpassa informationen till vad anhöriga har möjlighet att ta in och förstå. Det är inte ovanligt att anhöriga får höra mer än de kan ta in. Vi måste möta anhöriga där de befinner sig och syftet är att förekomma oro, säger Christina Andersson som jobbar som sjuksköterska på strokeavdelningen i Gävle.

Stöd i den akuta fasen

Vid årsskiftet 2023 startade anhörigstödet på Gävle sjukhus för att möta upp och lotsa patienter och anhöriga rätt. Det är ett samarbete mellan Region Gävleborg och Gävle kommun.

– Vi såg att man saknar information och stöd för anhöriga till patienter. Anhörigstödet kan förklara vad som händer i det akuta läget och under vårdtiden på plats när patienten är inlagd tills det att man blir utskriven. I och med att anhörigstödet både från avdelningen och kommunen är här på plats går vi omlott tidigt i skedet, vilket är bra för alla parter, säger Christina Andersson.

Två gånger i veckan håller de anhörigträffar i ett rum på strokeavdelningen. Dit kan alla anhöriga som vill gå och slå sig ner, ta en kopp kaffe och få svar på sina frågor och funderingar. Genom att stödet finns på avdelningen och syns kan anhöriga få hjälp och stöd i tidigt skede. Anhörigstödet är inte kopplat till blodsband, utan kan var en nära granne eller vän som skjutsat och in och kommer besöker.

Viktigt att inte glömma den anhöriga

Elisabeth Hörne är anhörigstödjare på Gävle kommun och berättar att hon brukar påminna anhöriga om att inte tappa bort sig själva. Men hon påminner även vårdpersonal om samma sak. Ofta ligger allt fokus på patienten och den som är sjuk, men det är viktigt att också fråga hur den anhöriga mår.

– När man vårdar sin närstående så vet vi att om man inte får utrymme till återhämtning och vila blir man tillslut sjuk själv. Dit vill vi inte komma. Vi vill in tidigt i det akuta skedet för att inte hamna i kris och katastrof, säger Elisabeth Hörne.

Lugnande med information

När Christina och Elisabeth möter anhöriga brukar de prata om hur vårdkedjan för patienten ser ut generellt, vad som kommer att hända och ungefär när.

– Vi berättar att vi arbetar efter strokeriktlinjer och gör likadant nationellt. Om man som anhörig förstår det kan man koppla av och vara trygg i vården som ges, säger Christina.

Elisabeth brukar ha en mer avvaktande roll i det tidiga mötet med anhöriga.

– Jag kan inte från kommunen informera direkt där och då om hur det kommer se ut längre fram. Det kommer de inte ha möjlighet att ta in allt. Men jag kan ge informationen om att vi finns, ge broschyrer som de kan gå igenom i lugn och ro och erbjuda ett återkopplingssamtal om några veckor, säger hon.

Återkopplingen från anhöriga till patienter på strokeavdelningen betyder mycket.

– Många jag träffar på avdelningen efter träffarna brukar säga att det var skönt att få information, att veta och att det fick dem att känna sig lugnare. Det är en bekräftelse på att vi som personal gör rätt och är samspelta, säger Christina.