Louise Almqvist, Monica Wicksell Jansson, Bertil Ahlberg, Ann-Kristin Jern och Evelina Henning.

Så blev ortopedavdelningen i Hudiksvall hyroberoende

I slutet av november förra året blev ortopedavdelningen i Hudiksvall hyroberoende. Hur har arbetet sett ut? Och vilka var framgångsfaktorerna? Elisabeth Hällstrand Hörnfeldt, vårdenhetschef på ortopedavdelningen i Hudiksvall, berättar om avdelningens resa.

Elisabeth berättar att arbetet med att bli hyroberoende började för två år sedan. Resan för att uppnå detta har gått både upp och ner - men mest upp. Elisabeth hade nyligen tillträtt som vårdenhetschef på ortopedavdelningen i Hudiksvall, en avdelning som då hade svårt att få stabilitet och full bemanning. Framgångsfaktorerna för att ha lyckats bli hyroberoende är flera och arbetet har tagit sin tid, berättar Elisabeth.

Positiv atmosfär och teamkänsla viktigt

En bra utgångspunkt, menar Elisabeth, var att hela gruppen av fast personal ville samma sak och var positiva till att bli hyroberoende. Hon menar att det blir mer jämställt med samma villkor gällande schema och tider och inte minst vet man att man har samma rutiner. Medarbetarna ville verkligen förändra detta.

- Jag vill också lyfta fram vikten av att få till en bra ”team-känsla” och en överlag positiv atmosfär. Här får vi alla visa och påminna varandra om, att man med sin inställning påverkar sin egen och andras arbetsmiljö. Får man till det klarar man också påfrestningar och förändringar bättre, säger Elisabeth. 

- De egna medarbetarna är avdelningens bästa ambassadörer. Är de positiva och trivs så sprids det, menar Elisabeth. 

Hela arbetsgruppen, inklusive hon som chef, ”griper in” och hjälper till när det behövs. Elisabeth har även prioriterat att bemöta negativa åsikter på en gång, i stället för att bara vänta och se hur det går.  

Lättare att rekrytera idag

Att annonsera ut tjänster har inte fungerat för ortopedavdelningen i Hudiksvall. De har i stället fått in nya medarbetare genom att ta emot studenter under deras sista placering under studietiden. Många säger att de trivs och har aktivt frågat om vikariat och anställning. 

Vissa perioder har de även förstärkt upp med undersköterskor som stöttat avdelningen, för att klara bemanningen. Flera av dessa undersköterskor har sen velat ”komma tillbaka”, efter att ha läst på ”Sjuksköterskeprogrammet”- Region Gävleborgs uppdragsutbildning på Högskolan i Gävle.

- Detta känns bra och ger en signal om att det gått framåt och att vi gör rätt säker. Nu har vi ett gott rykte på skolan, något vi inte hade tidigare, säger Elisabeth.

Tid för reflektion under introduktionen 

Hon berättar också att man under introduktionen ger de nya medarbetarna tid till att kunna arbeta ihop sig och få tid för reflektion vid inlärningen. 

- Det är viktigt. Då fastnar rutinerna bättre och gör dem tryggare. Till exempel ansvarar man i grupp för färre antal patienter under de fyra sista introduktionsveckorna, jämfört med hur den vanliga uppsättningen ser ut. Vi ger de som är nya chansen att växa in i både roll och rutiner på ett kontrollerat sätt i en tillåtande arbetsmiljö, säger Elisabeth. 

Avdelningen fick även begränsa antalet vårdplatser under delar av denna period, för att kunna få stabiliteten de nu har gällande fast bemanning. Avslutningsvis vill Elisabeth med stolthet lyfta fram sina medarbetares insatser i detta arbete.

- De har haft ett fint tålamod och bidragit stort till att vi kommit i mål gällande detta. De är fantastiska!, säger hon.

Framgångsfaktorer i korthet

• Grundlig introduktion med tid för reflektion

• Att påminna och visa varandra verkningskraften i en positiv inställning

• Att som chef hantera negativa åsikter på en gång

• Uthålliga och förändringsvilliga medarbetare som drar åt samma håll och hjälper varandra

• Att satsa på teamkänsla och arbetsmiljön