Ökade kostnader för inhyrd vårdpersonal
Under 2022 ökade Region Gävleborgs kostnader för hyrpersonal i hälso- och sjukvården jämfört med året innan. Trots ökningen var Gävleborg en av de fyra regioner i landet med lägst procentuell ökning. Det visar den senaste rapporten ”Bemanningstrenden” från Sveriges Kommuner och Regioner, SKR.
Kostnaden för inhyrd personal i Gävleborg ökade med 9,9 procent 2022, jämfört med 2021. Samtidigt var Gävleborg en de fyra regioner med lägst procentuell ökning under 2022. Mest ökade kostnaderna procentuellt i Region Gotland med 62,1 procent och minst i Örebro där ökningen var 5,3 procent.
– Det ökade beroendet av hyrpersonal är bekymmersamt. Vi både vill och behöver minska beroendet till förmån för egen personal. Det finns ingen snabb lösning men vi arbetar kontinuerligt med detta tillsammans med cheferna i hälso- och sjukvården, HR-förvaltningen, våra politiker och med andra regioner, säger Johan Kaarme, hälso- och sjukvårdsdirektör.
År 2022 var den faktiska kostnaden för hyrpersonal i Region Gävleborg 468 miljoner kronor. Sjukhusvården i länet hyrde in personal för 274 miljoner kronor, primärvården för 138 miljoner kronor och psykiatrin för 56 miljoner.
– Ökningen i Gävleborg kan bland annat förklaras av vårt fokus på att minska vårdköerna under 2022, säger Johan Kaarme.
Dyrare hyravtal en orsak
I hela landet ökade kostnaderna för hyrpersonal med cirka 1,6 miljarder kronor under 2022. Det är 25 procent mer jämfört med året innan. Kostnaderna för inhyrda sjuksköterskor ökade i landet med 41,3 procent och för läkare med 16,1 procent.
Enligt rapporten anges flera generella förklaringar till de ökade kostnaderna. Fler anställda går på hyravtal och hyravtalen har blivit dyrare. Samtidigt har behovet av vårdpersonal aldrig varit större, och det har aldrig arbetat så många inom svensk hälso- och sjukvård. Arbetsmiljön har påverkats under pandemin på grund av den höga belastningen på sjukvården och det har gjort det svårare att lösa bemanningen.
Motsvarar 200 årsarbetare
Region Gävleborgs kostnad för hyrpersonal var 10,5 procent av den totala personalkostnaden. Räknat i årsarbetare motsvarar den inhyrda personalen grovt uppskattat mellan 170 till 200 årsarbetare. Det kan jämföras med de drygt 6 500 anställda som finns i hälso- och sjukvården.
Kostnaden för hyrpersonal i landet var i genomsnitt 4,8 procent av den totala personalkostnaden, vilket är en ökning med 0,9 procentenheter jämfört med året innan. Region Gotland ligger i topp, där hyrkostnaden var 14,5 procent av personalkostnaderna 2022. Lägst ligger Region Skåne med 2,5 procent.
Nationell upphandling av hyravtal
Enligt SKR:s rapport kommer bemanningen inom sjukvården vara en fortsatt stor utmaning kommande åren. Bristen på personal väntas öka, samtidigt som befolkningens totala vårdbehov väntas öka då antalet äldre över 80 år blir fler. För att minska på hyrkostnaderna arbetar landets regioner tillsammans med en gemensam nationell upphandling av hyravtal.
Vad görs i vår region för att minska på hyrkostnaderna?
– Arbetsmiljön, ledarskapet och känslan av sammanhang vet vi alla är viktiga faktorer för att få personal att trivas och stanna som fast personal. Vi har gjort, och gör ett en rad insatser för att stärka dessa. Vi har nationellt sett ett mycket gott resultat på medarbetarenkäterna, men vi behöver bli ännu bättre, säger Johan Kaarme och fortsätter:
– Vi behöver sannolikt också bli bättre på att lyfta de fördelar man har som fast anställd som pensionsavtal, medarbetarförmåner, försäkringsskydd med mera. Dessa förmåner förbises ofta när fokus läggs på nettolön.
Bemanningstrenden 2022
Bemanningstrenden är en sammanställning över kostnader för inhyrd personal inom hälso- och sjukvården som publiceras varje halvår av Sveriges kommuner och regioner, SKR. Sammanställningen här är gjord för hela 2022.