Nyfödd sammanhållen familj bra för både den födande och för bebisen
Att hålla samman barnet och familjen även om barnet eller den födande föräldern behöver vård efter förlossningen har blivit ett positivt, nytt arbetssätt i Region Gävleborg. Både föräldrar och personal vittnar om goda effekter, och nyfikna kollegor från hela landet kommer hit på studiebesök för att lära mer.
– Många gånger tror vi att tekniken eller den senaste apparaturen ger den bästa vården. Men mammans bröstkorg är ofta viktigast för att barnet ska utvecklas optimalt, säger Jennika Pettersson, processledare i Region Gävleborg.
”Noll separation” är målet
Jennika Pettersson har varit en av projektledarna för projektet ”Nyfödd sammanhållen familj” som pågått mellan åren 2016 och 2022 på sjukhusen i Gävle och Hudiksvall. Målet har varit att utveckla nya arbetssätt för att helt undvika separation mellan det för tidigt födda eller fullgångna barnet och mamman efter födelseögonblicket. Även om någon av dem är sjuk och behöver vård. Arbetssättet kallas ”noll separation” och baseras på forskning och beprövad erfarenhet.
– Den första stunden i livet är kritisk för det nyfödda barnet och därför ska man sträva efter att hålla ihop barnet med mamman och familjen så långt det är möjligt, även om barnet föds svårt sjukt, säger Anna Styf verksamhetschef för barn- och ungdomssjukvården.
Sämre tillfrisknande med gammalt arbetssätt
Tidigare var det vanligast att mamman och barnet vårdades på olika avdelningar om någon av dem var sjuk. Barnet lades ofta i kuvös för att få värme och fukt, men blev samtidigt fråntagen mammans närhet. Det kunde därför dröja flera dygn innan de återförenades efter förlossningen. Idag finns en hel del forskning som visar att en tidig separation kan vara skadlig, det säger Nils Ludwig, också projektledare i projektet och överläkare inom kvinnosjukvården på Hudiksvalls sjukhus.
– Studier visar på både psykiska och fysiska negativa konsekvenser för både mamman och barnet om närheten saknas. Separation mellan barn och föräldrar kan leda till att barnet utvecklas sämre, att barnet får komplikationer och behöver vårdas längre tid. Det kan även leda till bestående skador, säger överläkare Nils Ludwig.
”Jättetrygga och nöjda familjer”
I arbetssättet ”noll separation” är det familjen som ger vården och mamman som är den trygga vårdplatsen. En pappa eller partner kan ersätta mamman vid behov.
– Mammans hud och hormoner är efter en graviditet specialanpassad för att ge det nyfödda barnet optimal omsorg hud mot hud, säger Jennika Pettersson.
För att uppnå noll separation har vårdpersonalen fått tänka om. De arbetar idag annorlunda och samarbetar med andra verksamheter. Samarbetet innebär bland annat att vårdpersonal besöker patienter som finns på andra avdelningar.
– Personal från neonatalavdelningen kommer till förlossningen och vårdar ett barn hud mot hud med mamman. De ger till exempel syrgas eller annan medicinsk omsorg som barnet behöver när det ligger på mammans bröst. Det kan göra att barnet inte behöver flyttas för vård till en neonatalavdelning och vi undviker separation, säger Jennika Pettersson.
Om mamman eller barnet behöver fortsatt vård, flyttas de tillsammans till den avdelning som är lämpligast. Barnsköterskan Christina Lundin arbetar på neonatalavdelningen på Gävle sjukhus och där ser personalen bara fördelar.
– Vi har jättetrygga och nöjda familjer när de får vara tillsammans från första stund. Vi arbetar mer effektivt och hjälps åt mer mellan olika avdelningar, säger barnsköterska Christina Lundin.
Färre barn läggs i kuvös
Ett annat resultat är minskad kuvösanvändning.
– Det vi kan se är att vi har färre inlagda barn med låg kroppstemperatur och kuvöserna används nu alltmer sällan, säger tidigare projektledaren Jennika Pettersson.
Även sjuka mammors tillfrisknande påverkas positivt.
– Forskning visar att en mamma som vårdas på intensiven tillfrisknar snabbare om barnet läggs på hennes bröstkorg, säger Jennika Pettersson.
I framkant nationellt
Omkring 150 anställda på sjukhusen i Hudiksvall och Gävle är involverade i det nya arbetssättet som nu alltså gått över från att vara projekt till ett etablerat arbetssätt. Nyfikna kollegor från hela landet kommer också hit på studiebesök.
– Vi är i framkant nationellt med att arbeta mobilt och får ofta berätta om vad vi gör, säger David Skog, medicinskt ansvarig läkare på neonatalavdelningen i Gävle.
Bakgrund
Projektet Nyfödd sammanhållen familj, NSF, pågick 2016–2022 på sjukhusen i Hudiksvalls och Gävle inom kvinnosjukvården, barn och ungdomssjukvården och familjehälsan. Region Gävleborg fick 2021 och 2022 cirka 80 miljoner kronor i statliga pengar genom Sveriges kommuner och regioner, SKR, för att förbättra kvinnosjukvården och förlossningsvården. Nyfödd sammanhållen familj har varit ett av flera projekt som finansierats. Projektledare har bland annat varit Jennika Pettersson, processledare samt Nils Ludwig verksamhetsutvecklare och överläkare i Hudiksvall. Idag leds arbetet av vårdenhetscheferna för förlossning, BB och neonatalen.