Ingrid är Region Gävleborgs första specialistarbetsterapeut

Ingrid Larsson på Gävle sjukhus är Region Gävleborgs första specialist i arbetsterapi. ”Det är den roligaste utbildning jag har gått. Jag har fått fördjupade kunskaper som är väldigt värdefulla i mitt yrke”, säger Ingrid.


Ingrid Larsson, specialistarbetsterapeut på Gävle sjukhus.

För en arbetsterapeut finns två vägar till vidareutbildning efter legitimering. Antingen väljer man forskningsspåret som doktorand, eller så blir man klinisk specialist.

För att vara behörig till specialistutbildningen krävs att man har en examen på magister- eller masternivå. 2017 tog Ingrid Larsson magisterexamen och blev därmed behörig. Efter ansökan är det förbundet Sveriges Arbetsterapeuters specialistråd som bedömer om den sökande är lämplig för en specialistroll och godkänner den individuella utbildningsplanen.

Det finns även andra villkor som måste uppfyllas för att få tillträde till specialistutbildningen; man ska till exempel ha jobbat i yrket i minst fem år, och varit medlem i Sveriges Arbetsterapeuter i minst två år.

Ansiktet Ingrids specialområde

I landet finns nu cirka 110 specialister i arbetsterapi bland de cirka 10 000 yrkesverksamma. Under 2019 har 15 personer examinerats, och Ingrid Larsson är en av dem. Under årets Arbetsterapiforum fick de nya specialisterna hålla föreläsningar. Ingrids föreläsning berörde "Konsekvenserna av det bortglömda ansiktet".

- Jag har mottagning på halvtid för patienter med en nedsättning i ansiktet, som den enda arbetsterapeuten i landet. Vi tar emot remisser även från patienter utanför länet, berättar Ingrid.

Arbetsterapi ett detektivarbete

Varför blev du arbetsterapeut?

- Man får vara lite detektiv när man letar fram en persons styrkor och förmågor. Man börjar nysta i en tråd för att hitta styrkor för att finna motivation hos patienten. Jag är inte nöjd med att bara gå till jobbet fram och tillbaka, jag är nyfiken och vill veta att jag använder rätt kunskap i mötet med patienten.

Specialistutbildningen har gett Ingrid fördjupade kunskaper inom arbetsterapi.

- Jag har lärt mig mer om evidens, etik, olika teorier och modeller, vad som är görligt inom både utredning och intervention. Vad finns det skrivet, vad är evidensen? Men jag är definitivt kliniker, jag vill vara "på golvet", säger Ingrid.

Hälso- och sjukvården står inför stora utmaningar, hur ser arbetsterapeuternas roll ut i framtiden?

- Jag tror att vi också kommer att verka på andra arenor än i dag; inom akutvården, i skolan, inom området för utbrändhet och hjärntrötthet. Vår kompetens har ett stort värde inom fler områden än där vi verkar i dag, säger Ingrid.

 
Ingrid Larsson legitimerades som arbetsterapeut 1985. Nu har hon uppdaterat sin namnbricka med "Specialistarbetsterapeut" vilket betyder att hon har klinisk spetskompetens inom yrket. "Som specialist vill jag gärna vara med och utveckla arbetsterapeutiska metoder som är patientsäkra och evidensbaserade", säger Ingrid.

Fakta om arbetsterapeuter

Arbetsterapi gör stor skillnad för den enskilda personen, för närstående och för samhället i stort. Tack vare arbetsterapeutiska insatser kan människor bibehålla eller förbättra sin förmåga att utföra vardagliga aktiviteter. Det leder i sin tur till avlastning för de närstående men också till ett minskat beroende av hälso- och sjukvård eller stöd från socialtjänsten.

Men den största vinsten är ändå att arbetsterapi ger människor ökad livskvalitet, självständighet och frihet. I varje nytt uppdrag utgår arbetsterapeuten från individen: Vem är du, vilka är dina förutsättningar och vad vill du uppnå? Man har en unik insyn i människors utmaningar i vardagen och därmed möjligheter att lösa problem som ingen annan kan.

Arbetsterapeuter ser hela människan och situationen, och utgår med andra ord från det som är viktigt för varje enskild person. Därifrån utformas strategier, som får vardagen att funka och livet att kännas meningsfullt. En stor del av arbetet handlar om att anpassa vardagsmiljön. I ansvaret ingår också att stödja och sporra människor att själva utveckla sina fysiska, kognitiva och sociala förmågor.

De arbetsterapeutiska insatserna bygger på mångårig forskning kring människans begränsningar och förmåga till aktivitet och hur det hänger samman med hälsa och välbefinnande. En arbetsterapeut arbetar med personer individuellt och/eller i grupp. Ofta sker uppdraget i team med andra yrkesgrupper som till exempel dietister, fysioterapeuter, logopeder, läkare, lärare, psykologer, sjuksköterskor och socionomer.

Utbildningen till arbetsterapeut omfattar 180 högskolepoäng (tre år) på högskola eller universitet, vilket motsvarar kraven för kandidatexamen. Efter examen är det Socialstyrelsen som utfärdar legitimation.

Här kan du läsa mer om specialistutbildningen