Trygga rum skapas för asylsökande hbtq-personer

På grund av missförstånd och okunskap tvingas asylsökande hbtq-personer in i samma fack som asylsökande. I själva verket har de dubbla utmaningar framför sig. De är inte bara asylsökande med alla svårigheter som det kan innebära utan de måste även slåss för att bli accepterad för att få vara sig själva. 

Juni 2016 startade projektet Trygga Rum i Söderhamn och Gävle med sammanlagt 20 deltagare. Projektet fokuserar på asylsökande hbtq-personer och integration, men även hbtq-personer som har fått uppehållstillstånd, och fortfarande upplever många utmaningar som hbtq-person, får delta. Bakom projektet står Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg och det genomförs i samarbete med organisationen Find Hope med stöd från Gävle och Söderhamns kommun, Region Gävleborg och Sparbanksstiftelsen Söderhamn.

- Projektet har varit en ögonöppnare och med det menar jag att trots att jag jobbar med integration dagligen så är varje historia jag får höra unik, alla har olika åsikter och alla ser olika på saker och ting. Men här är vi alla lika. Asylsökande klumpas ihop av systemet som en grupp, men det finns även olikheter inom den gruppen. Så i Trygga Rum pratar vi bland annat om hur olika varje persons ärende ser ut och om de utmaningar som de här personerna har mött under asylprocessen, berättar projektledaren Naome Ruzindana, som själv sökte asyl i Sverige på grund av hbtq-skäl för några år sedan.

”Projektet har varit en ögonöppnare och med det menar jag att trots att jag jobbar med integration dagligen så är varje historia jag får höra unik.

Får fly igen – i Sverige

Deltagarna i Trygga Rum har flytt från sina hemländer på grund av deras sexuella läggning. Men asylsökande hbtq-personer, framför allt unga personer, upplever att de får fly igen när de möter hat, hot och trakasserier på asylboenden runt om i Sverige. Trygga Rum skapades då för att föra samman dem, för att skapa ett säkert rum och en plattform där asylsökande hbtq-personer blir lyssnade på.


Foto: Marie Hägg.

- Men vi har också byggt broar mellan myndigheter som exempelvis Migrationsverket, en myndighet som asylsökande hbtq-personer ofta känner sig missförstådda av, säger Naome Ruzindana.

En mer nyanserad bild

Projektstödet från Region Gävleborg har använts till hälsofrämjande kulturaktiviteter för projektets deltagare. Grupper startades inom dans, poesi och musik och till att finansiera musiker, författare och danslärare. Trygga Rum pågår fram till 2019 och målet är att bygga upp ett hbtq-nätverk för asylsökande och nya svenskar i Gävleborg. Ruzindana menar att bakgrunden hos deltagarna och deras egna idéer varit avgörande gällande vilka aktiviteter som gjorts i projektet.

- Många historier i projektet har berört. Deltagarna dokumenterar även sina gemensamma erfarenheter och berättelser i form av en film och en skrift som kommer att göras under de tre år som projektet pågår. Vi hoppas bland annat att det ska bidra till att nyansera bilden av situationen för hbtq-personer i Sverige, avslutar Naome Ruzindana.

Trygga Rum vill

* Skapa ett ”tryggt rum” för hbtq-personer där de kan möta andra i samma situation, dela sina erfarenheter och bli stärkt i sin identitet.

* Skapa ökad tolerans med fokus på hbtq-personer som är nya i Sverige.

* Möjliggöra för hbtq-personer att utveckla sin egen identitet och bli medveten om sina rättigheter.

* Skapa ett mer öppet, tolerant och tryggare Gävleborg med fokus på sexuell läggning och jämställdhet.

Källa: Studieförbundet Vuxenskolan Gävleborg.