Skapande tillsammans med barn

Föreningen Konst och Landskap har drivit två projekt med stöd av Region Gävleborg som riktar sig till barn på asylboenden. Idén var att ge möjlighet till skapande verksamhet för att främja kultur och hälsa för nyanlända. 

- Vi försökte ge barnen en känsla av sammanhang och ge verktyg för att uttrycka sig, berätta sina berättelser och stärka dem i deras fantasi, säger Karin Olsson, projektledare.

Behov av att uttrycka sig

Efter mycket förberedelser valde Karin Olsson ut tre asylboenden i Gästrikland att engagera i projektet. Efter besök med en god vän på asylboenden tyckte Karin Olsson att miljön inte var särskilt inspirerande och boenden i Gysinge, Sandviken och Torsåker besöktes vardera tre gånger för att skapa konst.

- Det fanns ett uppdämt behov av att uttrycka sig och göra något fysiskt hos de här barnen. Sen är det bra att göra saker som är roliga för stunden också, säger Karin Olsson.

”Vi försökte ge barnen en känsla av sammanhang och ge verktyg för att uttrycka sig, berätta sina berättelser och stärka dem i deras fantasi.

I det första projektet hölls workshops i kreativt skapande, mestadels på boendena men även i litteraturhuset Trampolin. Totalt blev det 40 träffar med fem olika grupper i åldrarna tre till sex år, barn som sällan får möjlighet att lämna boendet. 14 av träffarna var riktade till skolbarn. Grupperna fick blanda färg, måla, göra potatistryck, skulptera i lera, arbeta med kartong, diskutera, titta i lupp på insekter och olika strukturer och material i naturen.

- De flesta barnen var väldigt understimulerade till en början, de hade en väldig mängd energi och en stor lust att skapa och berätta om sig själva med hjälp av bilder, säger Karin Olsson.

”Det ger mig mening att kunna göra det här tillsammans med barnen.

Använde sig av erfarenheten

Det första projektet gav erfarenhet till projekt nummer två, där tanken var att ha en färdig scenografi att spela musik, berätta sagor och skapa i. Men med erfarenheten från det första projektet kändes det mer värdefullt att låta barnen vara mer medskapande.

- Vi sydde en stor snäll nattorm med ett gap som man kunde stoppa in mat i. Det blev en källa till många berättelser och lekar. Under samlingarna fick alla barn sitta på ormen som vi la i en cirkel, säger Karin Olsson.

Tre heldagar spenderades på boendena och i slutet lämnades flera av alstren kvar för att barnen skulle kunna fortsätta leka med dem.

Barn och vuxna lyste upp

Besöken på boendena blev ofta festliga, enligt Karin Olsson.

-Vi märkte att både barnen och de vuxna lyste upp, kände sig respekterade och skrattade väldigt mycket. Vi fantiserade, skämtade och skapade tillsammans men pratade ibland också om det som är svårt, säger hon.

Fördjupa framtida projekt

Genomförda workshops har gett tankar och idéer om hur hon kan fortsätta, förbättra och fördjupa framtida projekt.

- Ibland nådde vi djuplek och ibland handlade det mest om att hålla ordning på gruppen och skapa en fredlig stämning. Det svåraste var i början innan vi kände barnen. Varje barngrupp är unik och förutsättningarna gjorde det också svårt att börja och sluta vid en viss tidpunkt som skulle underlätta sammanhållningen. Det hände nästan alltid oväntade saker, säger Karin Olsson.

Flexibel med en tydlig plan

Emellanåt kan det vara slitsamt och svårt att driva projekt, man måste vara flexibel men med en tydlig plan, enligt Karin Olsson. 

- Det ger mig mening att kunna göra detta tillsammans med barnen, säger hon.

Karin Olsson tycker inte att det är något att tveka över om man själv är intresserad av att starta ett projekt.

- För min del var det viktigt att barnen på asylboenden fick träffa fler människor än myndigheter och personal på asylboendet. Tveka inte om du har en idé, det är roligt att driva projekt och det behövs. Man ska inte vara rädd att göra fel, bara börja! Om det inte fungerar får man utveckla det, säger Karin Olsson.