Ny nationell världsarvsstrategi
-
- Ny nationell världsarvsstrategi
För första gången någonsin finns nu en strategi för världsarvsarbetet i Sverige.
Strategin ska stärka statusen för de 15 världsarvsarven i Sverige genom ökad information, utökad samverkan och en tydligare organisation.
Den ska också bidra till att stärka skyddet genom ökad kunskap och kompetens samt visa vägen till en hållbar och fredlig värld.
Sverige ansvarar för 15 av världens världsarv. Det är en samling natur- och kulturarv av olika karaktär som tillsammans med de över tusen världsarv som finns i världen vittnar om jordens och mänsklighetens historia.
Arbetet med världsarv innebär inte bara att säkerställa att världsarven bevaras för all framtid. Världsarven ska också kommuniceras, bidra till samhällets utveckling, till exempel som besöksmål eller som attraktiva miljöer att bo och verka i och som skapar mening och tillhörighet. Världsarven ska dessutom gärna visa vägen och gå före i arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling i enlighet med FN:s agenda för en hållbar utveckling, Agenda 2030.
För första gången någonsin finns en strategi för världssarvsarbetet i Sverige. Den har, på uppdrag av regeringen, tagits fram av Riksantikvarieämbetet i samarbete med Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet samt genom dialog med övriga ansvariga aktörer i världsarvsarbetet.
Strategin ska till exempel lyfta statusen för de 15 världsarvsarven i Sverige genom ökad information, utökad samverkan och en tydligare organisation.
I arbetet med strategin har en hel del utvecklingsbehov identifierats, bland annat:
- Bättre ta till vara världsarvens potential att bidra till samhällsutvecklingen och Agenda 2030-målen.
- Bättre kunskap om världsarv och Unescos världsarvskonvention och vad världsarvsarbetet innebär.
- Tydligare processer och ökat samråd samt bra underlag vid planerad förändring i eller i anslutning till världsarv.
- Förbättrad katastrofberedskap och beredskap för klimatförändringar för världsarven.
- Ambitionsnivån i världsarvsarbetet behöver höjas - det är vi alla överens om, menar Mathilda Fält-Zaar som är projektledare för världsarvsstrategin vid Riksantikvarieämbetet.
Världsarvsstrategin, som tagits fram gemensamt tillsammans med andra myndigheter, lokala och regionala samordnare med flera aktörer, kommer att bidra till det. Samtliga har varit delaktiga och det här är ett långsiktigt arbete där vi allihop strävar mot samma mål, vilket känns mycket tillfredsställande, fortsätter hon.
Samarbete och samverkan mellan myndigheter och övriga aktörer förväntas bli bättre till följd av strategin.
Organisationen ska bli tydligare och arbetet mer strategiskt.
De nationellt ansvariga myndigheterna, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket och Svenska Unescorådet, som idag arbetar med världsarv, kommer framöver vara ännu mer stödjande i världsarvsarbetet.
Nästa steg i arbetet är att ta fram en handlingsplan för genomförandet av strategin. I den preciseras närmare hur de identifierade utvecklingsbehoven ska mötas och vad som bör prioriteras först. Även lokala och regionala aktörer förväntas ta fram egna handlingsplaner som gäller specifikt för deras arbete utifrån de enskilda världsarven.
