Succé för njursviktsmottagningens hembehandling

Region Gävleborgs njursviktsmottagning ligger i framkant när det kommer till det mesta. Mycket tack vare personalens arbete med hembehandling. 

– Många av våra patienter får makten över sin egen sjukdom när de behandlar sig själva, säger sjuksköterskan Johanna Spjuth.

Njursviktsmottagningen inom Region Gävleborg startades 2008 dels på grund av att många patienter fick börja sin behandling utan att själva få möjlighet att ta ställning till hur den skulle gå till. Det fanns inte heller någon behandlingsplan för patienterna och de fick även dålig information om sina behandlingar. Det man visste då var att det runt om i landet redan fanns njursviktsmottagningar, något som även Region Gävleborg ville starta. Njursviktsmottagningen finns idag på Gävle sjukhus och var sjätte vecka har de mottagning på Hudiksvalls sjukhus.

Johanna och Eva - spindeln i nätet

Tack var njursviktsmottagningen får patienten hjälp att göra ett medvetet och utbildat val när det kommer till behandling. Njursvikt upptäcks ofta ute i primärvården och när en patient närmar sig grav njursvikt får hen komma till njursviktsmottagningen. Där jobbar sjuksköterskorna Johanna Spjuth och Eva Eriksson, de kallas även för njursviktkordinatorer, med samtal, planering och information. När det sedan är dags för patienten att påbörja sin dialys eller få sin njurtransplantation är allting redan klart.

Ledande i Sverige

På njursviktsmottagningen väljer de flesta patienterna hembehandling och Region Gävleborg är ledande i Sverige när det kommer till just den typen av behandling. Alternativet till hembehandling är att patienten kommer till sjukhuset för sin dialys vilket kan innebära att patienten behöver besöka sjukhuset flera gånger i veckan.

- Poängen med mottagningen är att patienten ska ta makten över sin egen sjukdom och behandling. Dels att de får kunskap om den och även att de gör ett eget val men också att de ska bli självständiga. Patienten går till dialysmottagningen och får träna tills de känner sig trygg att göra en behandling, detta gäller både påsdialysen och bloddialysen, säger Johanna Spjuth.

Ger trygghet för patienten

Johanna Spjuth och Eva Eriksson berättar gärna om sitt arbete och det märks att de är väldigt engagerade och brinner för vad de gör. De beskriver själva ett jobb som är både roligt och väldigt utvecklande. Responsen från patienterna har nästan uteslutande varit positiv.

- En del patienter känner att det räcker med att komma till oss, de behöver inte träffa en läkare. Det blir en kontinuerlig kontakt som med oss som vi tror ger en trygghet för patienten, säger Eva Eriksson.

Gemensamt ansvar

Något som är unikt för Region Gävleborgs njursviktsmottagning är att man har ett dialysråd en gång i veckan. I detta råd samlas alla som jobbar med njursjuka patienter och diskuterar patienternas behandling. Här jobbar läkare, sjuksköterskor, dietister och sjukgymnaster som ett team och tar ett gemensamt ansvar för patienterna.

- Just nu är vi på gång att starta upp en viktminskningsgrupp, det finns patienter som har gått ned i vikt och förbättrat sina värden så pass mycket att de kan ta sig ur sin dialys. Vi har även planer på att starta en mottagning för hjärtsvikt, diabetes och njursvikt då många av patienterna även har diabetes och vi behöver samlas kring dessa patienter för en gemensam plan, berättar Eva Eriksson.

Fakta

Till njursviktmottagningen kommer patienter med grav njursvikt, här får de hjälp att förbereda sig inför antingen påsdialys, bloddialys eller en transplantation av en ny njure. När det är dags för behandling går patienten sedan över till respektive mottagning som utför behandlingen.

Dialys är en behandling som sätts in när njurarna helt eller till största delen slutat fungera. Njurarnas uppgift är att rena blodet från restprodukter, vid njursvikt klarar njurarna inte längre av detta vilket leder till att skadliga ämnen och vatten stannar kvar i kroppen. En dialysbehandling försöker ersätta njurarnas funktion i kroppen. De flesta som påbörjar dialys behöver behandlingen resten av livet eller tills de får en njurtransplantation. Det finns två typer av dialysbehandling, påsdialys och bloddialys.

Påsdialysen fungerar som så att den egna bukhinnan används som dialysfilter. Patienten får en kateter inlagd i bukhålan genom huden. Behandlingen verkar genom att patienten alltid har dialysvätska i buken som byts ut med hjälp av två påsar som är kopplad till katetern, en tom påse för den gamla dialysvätskan i blodet och en påse med ny dialysvätska som fyller på när den gamla töms. Detta sker flera gånger om dagen.

Bloddialys går till på så vis att ett blodkärl hos patienten opereras för att det ska bli större och på så vis möjliggöra en dialysbehandling. Blodet leds sedan ut från kroppen och in i en dialysmaskin där det renas på restprodukter för att sedan ledas tillbaka in i kroppen igen. Varje behandling tar ca fyra timmar. Hur ofta en patient behöver behandlingen kan variera mellan tre gånger i veckan till varje dag.

Patienten kan få hjälp att lära sig utföra behandlingen själv i hemmet. Patienten får då träna på respektive avdelning tills hen känner sig trygg nog att utföra den själv. Då får hen hem den utrustning som behövs för behandling i hemmet och kan fortsätta utföra sin behandling hemma.

Artikel ur Region Gävleborgs medarbetartidning Tillsammans 1/2017.