Snabbt och metodiskt detektivarbete räddar liv

2009 startade Region Gävleborg en egen fakultet för utbildning i akutsjukvård för medicinpatienter. Sedan dess har 677 medarbetare gått den tre dagar långa kursen som räddar liv. Läs om hur AT-läkaren Anna Hall under övning lyckades ringa in det kritiska tillståndet hos en 76-årig orkeslös dam med andnöd.

2008 åkte läkare från svenska landsting till USA för att hämta hem utbildningskonceptet AMLS - Advanced Medical Life Support - som lär ut ett standardiserat omhändertagande av akut sjuka medicinpatienter.
2009 startades Gävleborgs egen AMLS-fakultet av läkaren Gunnar Skoog. Sedan dess har 245 läkare, 409 sjuksköterskor, samt sex undersköterskor och ambulanssjukvårdare gått utbildningen.

Ambulanssjukvården anordnar kurserna som utförs i samarbete med bland annat akuten, internmedicin och kardiologen. Instruktörer denna gång var Magnus Andersson, beredskapssamordnare, Anna Lindblad, intensivsjuksköterska, Johanna Krogell, läkare anestesin, Eva-Marie Berg, utbildningsledare ambulansen, Kristofer Rahl, läkare internmedicin och studierektor för AT-läkare, Sofia Söderström, sjuksköterska akuten, Erik Dahlqvist, läkare internmedicin, och Ulrika Andersson, sjuksköterska ambulansen. 

Många mystiska sjukdomstillstånd

I en säng ligger en 76-årig dam som klagar över andnöd och orkeslöshet. Benen har svullnat och både pulsen och blodtrycket är lågt. Hon är kallsvettig och väldigt matt. Vad har hon drabbats av? Är det något livshotande?

AT-läkaren Anna Hall får öva på att ta hand om fallet, ett av många mystiska sjukdomstillstånd som hon ska lära sig att spåra under tredagarskursen, som hålls på sjukhusets kliniska träningscentrum.

En första bedömning på 60 sekunder

Damen i sängen är i själva verket Anna Lindblad, intensivvårdssjuksköterska och utbildad AMLS-instruktör. Anna Hall börjar med att fråga om någon omgivande fara hotar:
- Var befinner vi oss? Är det säkert här?

När övningsledaren Kristofer Rahl meddelat att scenen föreställer ett sjukhusrum, går Anna Hall rutinerat igenom sitt ABCD – en primär bedömning av luftvägar, andning, cirkulation och medvetandegrad.

På en minut ska hon bedöma om patientens tillstånd är kritiskt eller inte, och åtgärda eventuella livshot. Det gäller att tänka brett och inte utesluta något till en början.

Läget är kritiskt – kardiogen chock?

Halsen är ren, andningen är snabb och ytlig. Lungorna låter lite ”rassliga” och ”blöta” enligt övningsledaren som ger förutsättningarna. Anna får veta att pulsen ligger på 45 slag i minuten, att blodtrycket är lågt, 60 genom 40, och att huden är kall och kallsvettig. Patienten är vid medvetande, men mycket trött och matt.

- Jag bedömer läget som kritiskt. Och jag tror att det handlar om en kardiogen chock, säger Anna.

För att bekräfta sin tes påbörjar hon en systematisk intervju.

- När började det? Hände något särskilt då? När åt du senast? Vilka mediciner tar du? Tar du dem som du ska?

- Ja, det har jag alltid gjort. Jag fick en ny sort i måndags, men det var liksom samma, säger patienten.

Ringer bakjouren för råd

Svaren ger ingen tydlig vägledning. Anna Hall blir frustrerad - ”vad är det jag missar?” - och ringer enligt rutin en läkare i bakjour och lägger fram sina iakttagelser och en egen tes.

- Det stämmer att det är kardiogen chock, det gjorde du bra. Och vi erkänner att vi gömt ett litet påskägg här, säger Kristofer Rahl. Patientens symtom har orsakats av ett läkemedelsfel.

Bra tajming i utbildningen

Anna andas ut, ytterligare en erfarenhet rikare. Hon har tidigare gått en kurs i akut traumavård, och tränat hjärt-lungräddning vid två tillfällen.

- Vi har haft många bra övningar med intressanta fall de här dagarna. Jag börjar min medicinplacering nästa vecka, med introduktion på medicinakuten, så det var bra att få öva på att ta hand om akut sjuka medicinpatienter innan.

Ulrika Andersson, ambulanssjuksköterska, går igenom ”The Deadly Seven” – sju livshotande tillstånd som yttrar sig som smärta i olika delar av buken. ”Smärta i ihåliga organ, som tarmarna, upplevs generellt mer diffusa än den ihållande smärtan från kompakta organ, som njurarna eller levern”.

 

Under kursen övar man på en standardiserad undersöknings- och intervjumetod för att inkludera eller utesluta diagnoser utifrån symtomen. Därefter ska deltagarna formulera en arbetsdiagnos – ”fältdiagnos”. Det gäller att tänka brett och inte utesluta något till en början. 

 

De flesta typer av livshotande tillstånd berörs i både teori och praktiska övningar, som andningssvårigheter, infektionssjukdomar, chock och förgiftning. Man går även igenom buk- och bröstsmärtor, och tillstånd som kan ha endokrina eller neurologiska orsaker.