Vattkoppor (Varicella)

Vattkoppor börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något dygn. Därefter debuterar ett utslag som kliar först på överkroppen och som sedan sprider sig till ansiktet, hårbotten, armarna och benen, samt munhåla. Utslagen är runda eller ovala och 0,5 till 1 cm stora. På ljus hud ses utslagen i början som röda och upphöjda, sedan bildas en blåsa (koppa) på toppen. På mörkare hud kan rodnaden vara svår att se, och sjukdomen upptäcks lättast när prickarna övergått i vätskefyllda blåsor. Blåsan har de första dagarna klart innehåll som sedan blir grumligt och mot ljus hud ses en tydlig röd zon.

Hosta, magsmärtor och smärtor vid vattenkastning ingår ofta i bilden och orsakas av blåsor på kroppens slemhinnor. Utslagen i munnen kan göra ont när barnet äter. Ibland kan utslagen sitta på ögonlocken och irritera. Klådan kan bli besvärlig och små barn river inte sällan sönder blåsorna som kan sekundärinfekteras.

Typiskt är att kopporna är av olika ålder och successivt torkar in och bildar skorpor. När alla kopporna torkat betraktar man patienten som smittfri. Ofta vill förskolor och skolor att kopporna skall vara intorkade innan barnen återvänder efter sjukdomen, vilket i många fall saknar betydelse eftersom smittan redan varit utbredd i omgivningen. Ärr efter de intorkade kopporna kvarstår en tid, men brukar inte bli bestående.

Inkubationstiden är 14-16 dygn (10-26 dygn).

• Klinisk bild räcker nästan alltid.

• PCR på blåsinnehåll är till hjälp vid osäker diagnos

• Coxsackievirus
  Ofta blåsor i handflator och fotsulor, se behandlingsöversikt nedan:
  

  Höstblåsor (Hand, foot and mouth disease)

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

• Herpes simplex
  Lokal ansamling av blåsor, se behandlingsöversikter nedan:
  

  Herpes simplexvirus typ 1

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

  Herpes simplexvirus typ 2

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

Det finns ingen indikation för antiviral behandling hos de flesta barn med okomplicerad sjukdom.

• Svalt rum lindrar klådan och sänker kroppstemperaturen. 

• Febern är sällan så hög att febernedsättande mediciner behövs. Undvik salicylsyrapreparat p g a risk för Reyes syndrom (leversjukdom och encefalopati). 

• Klipp barnets naglar för att minska risken för rivsår. 

• Mot besvärlig klåda kan antihistamin prövas, speciellt till natten. T ex desloratidin (Aerius) 5 mg till barn från 12 år och uppåt, 2,5 mg till barn mellan 6 -11 år och mixtur Aerius 0,5 mg/ml till yngre barn, för åldersberoende dosering - se dosering i FASS.

Till tonåringar och vuxna rekommenderas behandling om den sätts in tidigt i sjukdomsförloppet, gärna inom 24 timmar. Senare än 48 timmar efter sjukdomsdebut har immunfriska sannolikt mindre effekt av behandling. Hos immunsupprimerade rekommenderas behandling oavsett sjukdomsduration. Ge valaciklovir (Valtrex) 1 g x 3 i 7 dagar. Dosen skall reduceras hos patienter med njursvikt.

• Reaktivering senare i livet av latent VZV orsakar herpes zoster. Vid varicella första levnadsåret uppträder herpes zoster (bältros) inte sällan redan under barnaåren. 
  

  Varicella-zostervirus

  Behandlingsöversikt

  Behandlingsöversikt

• Sekundära hudinfektioner med stafylokocker eller streptokocker förekommer speciellt hos små barn. 

• Sällsynta fall av streptokocksepsis är den vanligaste orsaken till livshotande komplikation hos immunfriska barn. 

• Varicellapneumonit är en allvarlig komplikation som framför allt drabbar vuxna rökare. Uppträder vanligen efter ett par dagars sjukdom. Orsakar svårigheter med syresättningen av blodet och kan ibland kräva intensivvård. 

• Cerebellit är den vanligaste centralnervösa (CNS) komplikationen och innebär att barnet drabbas av ataxi, bredspårig gång och nystagmus. Ses med en incidens på ca 1/2000 barn. Benign komplikation som läker inom några veckor. 

• Encefalit är ovanligare, men mer allvarligt. 

• Vuxna kan få arteritförändringar i CNS-kärl i samband med vattkoppor med stroke som följd. 

• Perinatal varicella är allvarlig om modern insjuknar under tiden 5 dagar före till 2 dagar efter förlossning. Om modern insjuknar tidigare under graviditeten hinner fostret få maternella antikroppar och därmed skydd.

Särskilt allvarlig är sjukdomen med stor risk för disseminerad infektion om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar ex efter cytostatikabehandlingar.

Vaccin (Varilrix, Varivax) som ger bra skydd och kan användas från 9 månaders ålder. Barn från 9 månaders ålder och vuxna bör få 2 doser för att säkerställa skydd mot varicella. Den andra dosen bör tidigast ges 6 veckor efter första dosen och får under inga omständigheter understiga 4 veckor. Högriskpatienter kan fordra ytterligare vaccindoser. Även om man redan blivit exponerad för viruset kan man ta vaccinet upp till 72 timmar efter exponeringen och slippa bli sjuk.

Folkhälsomyndigheten har den 30 september 2024 lämnat in ett förslag till regeringen om införande av
vattkoppsvaccin i barnvaccinationsprogrammet. Förslaget är att två doser vaccin erbjuds vid 18-
månadersbesöket på BVC och i årskurs 1–2, samtidigt som de båda doserna vaccin mot mässling, påssjuka och
röda hund (MPR) ges.

Tonåringar och äldre som aldrig haft vattkoppor och som saknar antikroppar mot varicella har speciell nytta av vaccination. Observera att vaccinerna är levande vaccin och skall inte ges till immunsupprimerade. Vanligaste formen av postexpositionsprofylax till immunsupprimerade är valaciklovirprofylax p.o. som bör startas 1-3 dagar efter exposition. Ges under två veckors tid. 

Humant varicella zoster-immunoglobulin (VZIG) är ett preparat för immunprofylax som ges intramuskulärt. VZIG framställs av plasma från blodgivare med hög antikroppshalt mot varicella. Ges främst till nyfödda barn som exponerats kongenitalt (modern insjuknar med vattkoppor under sen graviditet eller vid partus). Mildrar sjukdomen men förhindrar inte insjuknande och bör administreras inom 96 timmar men indikation finns upp till 10 dagar efter exposition (se infpreg). 

Undvik vård av varicellapatienter i närheten av kroniskt sjuka och immunsupprimerade.