Klåda, utslag och eksem

Nässelutslag

Nässelutslag är upphöjda hudutslag som kliar mycket. Oftast finns ingen tydlig orsak till nässelutslagen. Hos en del beror det på allergi, men det är inte så vanligt. Här får du veta hur du själv kan lindra besvären och när du behöver söka vård.

Både barn och vuxna kan få nässelutslag.

Nässelutslag kallas också urtikaria.

Symtom

Nässelutslag brukar vara upphöjda. De kan vara röda eller ha samma färg som huden, beroende på hur ljus eller mörk hud du har.
Utslagen är ofta blekare i mitten.
Utslagen kan variera. De kan vara små och enstaka eller stora och utbredda över ett område på huden.

Symtomen kommer plötsligt.

Först brukar det klia väldigt mycket. Det kan kännas som om det bränns. Sedan kommer utslagen.

Typiskt för nässelutslag är följande:

  • De är upphöjda.
  • De är röda eller har samma färg som huden.
  • De är blekare i mitten.
  • De är små och enstaka eller sammanhängande över större områden av huden.
  • De kan försvinna och efter en stund komma tillbaka på andra delar av kroppen.
  • De lämnar inte några märken efter sig när de försvinner.

Besvär olika lång tid

Utslagen försvinner oftast av sig själva inom några dagar. Men de kan komma tillbaka flera gånger under en period, till exempel i samband med en infektion.

För en del kan det ta månader eller år innan nässelutslagen försvinner utan att komma tillbaka igen. Då kallas det för kroniska nässelutslag.

Nässelutslag flera gånger

Du kan få nässelutslag en enda gång eller flera gånger. Det är vanligt att barn får utslag flera gånger.

Vad kan jag göra själv?

Här är råd om vad du kan göra själv mot besvären.

Ta läkemedel med antihistamin

Ta receptfria läkemedel med antihistamin. Även barn kan ta antihistamin. Det finns i flytande form och som tabletter. Det varierar från vilken ålder som de olika antihistaminerna kan användas.

Läs på läkemedlets förpackning. Där står det om olika åldersgränser för att använda läkemedlet. Du kan också fråga på ett apotek.

Håll huden sval

Håll huden sval, till exempel genom att duscha.

När och var ska jag söka vård?

Kontakta en vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Du får nässelutslag ofta eller flera gånger.
  • Dina nässelutslag försvinner inte inom en vecka.
  • Du tror att nässelutslagen beror på någon allergi.

Du behöver inte söka vård någon annanstans om det är stängt. Vänta tills den jouröppna mottagningen eller vårdcentralen öppnar.

Om det är bråttom

Kontakta genast en vårdcentral eller en jouröppen mottagning om något av följande stämmer:

  • Du får plötsligt utslag som snabbt breder ut sig.
  • Du är mycket besvärad av att det kliar.

Om det inte går eller är stängt på vårdcentralen eller den jouröppna mottagningen, sök vård på en akutmottagning.

Ring 112 eller sök snabbt hjälp på en akutmottagning eller en närliggande vårdcentral om något av följande stämmer:

  • Du får hosta eller svårt att andas.
  • Du kräks eller känner dig mycket sjuk.
  • Du känner dig mycket trött och slö.
  • Dina läppar och tunga svullnar eller domnar.
  • Det kliar mycket i hårbotten och sedan även i ansiktet, näsan, munnen, handflatorna och fotsulorna.

Du som har akutmedicin i form av en adrenalinpenna mot allergi ska använda den. Gör det innan du åker till mottagningen.

Ring telefonnummer 1177 om du vill ha sjukvårdsrådgivning. Då kan du få hjälp att bedöma symtom eller hjälp med var du kan söka vård.

Vad beror nässelutslag på?

Nässelutslag uppstår när celler i huden släpper ut olika ämnen, till exempel histamin. Det kan bero på en allergi. Men oftast är nässelutslag så kallat icke-allergiska.

Icke-allergiska nässelutslag

Icke-allergiska nässelutslag hör inte ihop med någon allergi. Då kan det till exempel vara något av följande som gör att du får utslag:

  • en förkylning eller annan infektion
  • läkemedel med acetylsalicylsyra
  • värme eller kyla
  • solljus
  • rivmärken eller tryck mot huden.

Du kan till exempel ha haft åtsittande kläder eller torkat dig hårt med en handduk.

Allergiska nässelutslag

Allergiska nässelutslag kan till exempel bero på något av följande:

  • Du har ätit något du är allergisk emot. Läs mer om matallergi.
  • Du har fått ett stick av till exempel ett bi eller en geting. Läs mer om insektsallergi.
  • Du är allergisk mot någon kemikalie i till exempel en hudprodukt. Läs mer om allergi och överkänslighet.

Nässelutslagen brukar visa sig inom ungefär två timmar om de beror på något du är allergisk emot.

Undersökningar och utredningar

Läkaren tittar på din hud och ber dig berätta om utslagen. Hen kan till exempel ställa följande frågor:

  • Hur såg utslagen ut i början?
  • Hur känns utslagen?
  • Har du haft utslag på fler ställen på huden?
  • Har du gjort något som kan ha orsakat utslagen?

Du kan också visa foton på utslagen om du har några, till exempel i en mobiltelefon.

Du kan behöva göra en allergiutredning.  

Om du inte har någon allergi är det ofta svårt att säga vad nässelutslagen beror på.

Behandling

Det varierar hur bråttom det är att få behandling.

Behandling av allergiska nässelutslag

Du kan behöva behandling snabbt om du har allergiska nässelutslag. Om du har haft nässelutslag förut, kanske du har en adrenalinpenna hemma. Använd den enligt läkarens ordination.

Det är vanligt att behöva antihistamin i form av tabletter. En del behöver också få en spruta med adrenalin, men det är sällsynt.

Behandling av icke-allergiska nässelutslag

Det är inte lika bråttom med behandling mot icke-allergiska nässelutslag. Du får behandling med antihistamin.

Behandling av kroniska nässelutslag

Vid kroniska nässelutslag kan du behöva högre doser av antihistamin. Du kan också behöva andra läkemedel, till exempel för att dämpa immunförsvaret. Det finns också så kallade målinriktade läkemedel. Det är samma sak som biologiska läkemedel.

Komplikationer

En del med allergiska nässelutslag kan få så kallade angioödem. Det är svullnader på huden, oftast kring munnen och ögonen.

Påverka din vård

Du ska få vara delaktig i din vård. Det står i patientlagen. För att kunna vara det behöver du förstå informationen som du får av vårdpersonalen. Ställ frågor om det behövs.

Läs om hur du kan vara med och bestämma om din vård här.

Barn ska få vara delaktiga i sin vård. Det finns ingen åldersgräns för det. Barnets möjlighet att ha inflytande över vården beror på hens ålder och mognad.

Om du behöver tolk

Du kan få hjälp av en tolk om du inte pratar svenska. Du kan också få hjälp av en tolk om du till exempel har en hörselnedsättning.

Om du behöver hjälpmedel

Du som behöver hjälpmedel ska få information om vad som finns. Du ska också få veta hur du ska göra för att få ett hjälpmedel.

Film: så här kan du förbereda dig inför ett besök i vården

Film om hur du kan förbereda dig inför och under ett besök i vården.

MER PÅ 1177.SE

Utslag och hudförändringar hos barn – bildguide

Här kan du se bilder på utslag, prickar eller hudförändringar som barn kan få.

Patientlagen

Patientlagen är en lag som finns för dig som är patient. I lagen beskrivs bland annat vilken information du ska få. Informationen ska hjälpa dig att vara med och bestämma om din vård.

Till toppen av sidan