Goda exempel - sociala investeringar

På flera håll i landet har det gjorts satsningar inom sociala investeringar. Låt dig inspireras!

El Sistema i Örebro kommun

Satsningen El Sistema riktade sig till elever i förskoleklass och elever i årskurs 1-2 på två skolor i områdena Varberga och Oxhagen.

I början av 2014 rapporterade socialtjänsten om ökande social oro i områdena Varberga och Oxhagen gällande tonåringar och unga vuxnas beteende. Områdena hade figurerat i media i negativa sammanhang och brottsstatistiken 2013 var hög. Att barnen saknade fritidsaktiviteter och fritidshem efter skoltid identifierades som viktiga riskfaktorer.

En modell framtagen i Venezuela som bygger på den klassiska musiken som verktyg för social och mänsklig utveckling. Syftet är att förebygga utanförskap genom undervisning i musik. Aktiviteterna förlades inom ramen för ordinarie förskole- och skolverksamhet för att skapa förutsättningar för alla att delta. I projektet ingick musiklektioner med kör och orkester, samt familjeträffar för att involvera föräldrar. Målsättningen var att generera positiva effekter i form av att barnen i högre grad utövade en fritidsaktivitet och var nöjda med sin fritid.

Projektet har bidragit till förbättrade språkkunskaper, stärkt självkänsla, koncentrationsförmåga och lugn hos barnen, samt en stolthet hos både barn och föräldrar. Därtill bedöms föräldrarnas engagemang och delaktighet i skolans verksamhet ha ökat. Utifrån detta och bostadsområdets karaktär och behov, bedömdes det angeläget att verksamheten fortsatte och projektet har implementerats samt skalats upp för fortsatt användning.

Servicetrainee i Norrköpings kommun

I Norrköpings kommun såg man, under en femårsperiod, en kraftig ökning av antalet hushåll i beroende av försörjningsstöd. Därför startades projektet Servicetrainee som riktade sig till personer som är långvarigt beroende av ekonomiskt bistånd.

Servicetrainee var en tidsbegränsad arbetsmarknadsinsats på tolv månader inom kommunal sektor med syftet att få personer som är beroende av ekonomiskt bistånd ut i arbete och självförsörjning. I projektet fick 30 personer, som var beroende av ekonomiskt bistånd och som talade minst ett av kommunens största invandrarspråk, ettåriga anställningar i kommunala verksamheter. Barnfamiljer var prioriterade.

Satsningen syftade till att ge personer med utländsk bakgrund som haft svårt att komma in på den svenska arbetsmarknaden en möjlighet att bryta utanförskap och marginalisering. Samtidigt skulle kostnaderna för försörjningsstöd och antalet familjer beroende av försörjningsstöd minska och projektet skulle underlätta för kommunerna att i framtiden rekrytera personal som behärskar de stora invandrarspråken.

Från september 2012 till januari 2014 minskade antalet hushåll beroende av ekonomiskt bistånd i projektgruppen med 74 procent. Resultatet jämfördes med en väntlistekontroll och stratifierad generisk kontrollgrupp. Motsvarande minskning under samma period var 20 procent i väntlistekontrollgruppen och 30 procent i den stratifierade kontrollgruppen. Det tyder på att antalet hushåll med ekonomiskt bistånd i projektgruppen minskade med cirka 44 till 54 procent som en effekt av projektet. Utifrån de effekter som satsningen genererade, bedömdes det att verksamheten skulle fortsätta och projektet har implementerats samt skalats upp som ordinarie verksamhet.

Skolfam i Örebro kommun

Insatsen Skolfam riktar sig till 30-40 familjehemsplacerade barn i åldrarna 7-14 år i Örebro kommun.

Familjehemsplacerade barn har visat sig löpa större risk för skolmisslyckanden. Detta ökar i sin tur risken för flera negativa utfall såsom framtida arbetslöshet, psykisk ohälsa, missbruk med mera. De personalgrupper som möter placerade barn och unga har inte alltid kompetens kring bemötande och förhållningssätt till dem och deras familjer. Samtidigt uttrycker skolor ofta svårigheter med kommunikationen kring ett placerat barn. Då många olika verksamheter finns kring ett placerat barn finns ett stort behov av samordning och samverkan och även kunskap om olika verksamheter och aktörers insatser.

Syftet med projektet är att bland familjehemsplacerade barn öka andelen som uppnår godkänt i nationella proven samt uppnår gymnasiebehörighet och även en ökad pedagogisk och psykologisk utveckling. Man vill även minska antalet barn som omplaceras från familjehem till HVB och minska antalet som behöver ta del av socialtjänstens andra insatser och öppenvård.

Skolfam ska vara ett komplement till den ordinarie elevhälsan i skolan och till socialtjänstens familjehemsvård. Ett tätt samarbete upprättas där stegvisa mål kontinuerligt följs upp och förnyas tillsammans med Skolfam-teamet och övriga inblandade, fram till att barnet går ut grundskolan.

Ett Skolfam-team består av barnets socialsekreterare, familjehemmets socialsekreterare, en specialpedagog och en psykolog.

Projektet kommer utvärderas genom en historisk jämförelse med tidigare familjehemsplacerade barn i Örebro kommun samt en före-efter-mätning genom psykologiska och pedagogiska tester.

Hälsofrämjande insatser för seniorer i Östersunds kommun

Satsningen Hälsofrämjande insatser för seniorer riktade sig till äldre personer med tidiga aktivitetsbegränsningar. I Östersunds kommun såg man att äldres behov av hemtjänst var avhängigt deras aktivitetsbegränsningar och att detta var en följd av nedsatt hälsa.

Genom tidiga hälsofrämjande insatser kan hälsan hos denna grupp förbättras och behovet av hemtjänst minska. Det saknas dock kunskap om hur sådana insatser ska implementeras på ett effektivt sätt.

Hälsofrämjande insatser för seniorer erbjuder äldre personer med tidiga aktivitetsbegränsningar gruppträffar med fokus på fysisk och social aktivitet. Syftet är att främja individens hälsa och självständighet samt öka aktivitetsförmågan för att på så sätt minska behovet av hemtjänst.

Projektet är pågående och utvärderingen är planerad att påbörjas under 2018/19. En jämförelse kommer göras mellan gruppen som deltagit i seniorträffar och personer i motsvarande grupp innan satsningen inleddes. Tidigare studier av samma slag har resulterat i minskad nedgång i aktivitetsförmåga, förbättrad självskattad hälsa hos de äldre på både kort och lång sikt och en minskad nedgång i fysiska funktioner upp till två år efter deltagande i seniorträffarna.

En nyligen genomförd hälsoekonomisk studie visar att såväl kostnader för kommunal omsorg som för hälso- och sjukvård var lägre bland deltagare i seniorträffar jämfört med äldre som inte deltagit.

Mer inspiration!

Läs mer om satsningar som pågår runt om i Sverige hos SKL Psykisk hälsa. Där hittar du även inspiration till hur du kan arbete med sociala investeringar – och vad som krävs för att lyckas!