Styrning på flera nivåer

Att arbeta för god, jämställd och jämlik hälsa kräver engagemang och bidrag från alla sektorer och samhällsnivåer. Ett stort antal av de faktorer som påverkar en god och jämlik hälsa ligger inom kommunernas och regionernas ansvarsområden.

Styrning av arbete för god och jämlik hälsa finns på flera nivåer.

Världen

Hösten 2015 antog FN:s generalförsamling resolutionen Agenda 2030 för hållbar utveckling. Det innebär att alla 193 medlemsländer i FN förbundit sig att arbeta för att uppnå en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld till år 2030. Agenda 2030 innehåller 17 mål globala mål för hållbar utveckling och 169 delmål. Bland de 17 målen, som ska uppnås till år 2030, finns mål för god hälsa, mål för minskad ojämlikhet och mål för jämställdhet. Även de övriga av de 17 målen handlar om förutsättningar för god och jämlik hälsa, t.ex.: utrota fattigdom, god utbildning för alla, anständiga arbetsvillkor. 

De 17 globala hållbarhetsmålen berör hela samhället, olika samhällsaktörer och en mängd olika verksamhetsområden. Inte minst på lokal och regional nivå är de globala målen angelägna frågor för kommuner, region och myndigheter i Gävleborg: arbetslöshet, tillgång till bostad, välfungerande skola, vård och omsorg, som några exempel. 

Agendan är inte tvingande, det finns alltså inga sanktionsmöjligheter för FN mot medlemsstater som inte arbetar för måluppfyllelse. Men alla länder bär ett gemensamt ansvar för genomförandet, och Sveriges regering har uttryckt att Sverige ska vara ledande i dess genomförande.

EU 

Europa 2020 är EU:s gemensamma strategi för tillväxt och sysselsättning. Strategin har tre övergripande prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla.

Till strategin fastställdes år 2010 mål inom fem områden; sysselsättning, social delaktighet, utbildning, forskning och utveckling samt klimat och energi. Målen, som hänger ihop och påverkar varandra, ska vara uppfyllda senast 2020 genom åtgärder både på EU-nivå och nationell nivå.

De övergripande målen som berör förutsättningar för god och jämlik hälsa handlar om att höja sysselsättningsgranden genom ett ökat deltagande av ungdomar, äldre arbetstagare och lågkvalificerade arbetstagare samt en bättre integration av lagliga migranter, att förbättra utbildningsnivån genom att minska antalet elever som i förtid avbryter sin skolgång samt att främja social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning.

Medlemsstaterna har även fastställt nationella mål inom samma områden med hänsyn till sina relativa utgångslägen och nationella förutsättningar.

Sverige

Arbetet för god och jämlik hälsa styrs i Sverige både utifrån en samling av lagar och av den nationella målstrukturen för folkhälsopolitiken.

Utöver folkhälsopolitiken styrs arbetet för god och jämlik hälsa också via lagar. Regeringsformen är den av våra fyra grundlagar som beskriver hur landet ska styras. I regeringsformen 1 kap. 2 § står: ”Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.” Utifrån detta ansvarar varje departement och minister för befolkningens hälsa utifrån det arbete som bedrivs inom respektive departement.

Det finns ett femtiotal myndigheters vars arbete är relevanta för att nå god och jämlik hälsa i Sverige. Särskilda uppdrag för att nå god och jämlik hälsa har Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

På nationell nivå finns också SKL:s Strategi för hälsa. Strategi för hälsa är en strategi för att Sveriges viktiga välfärdsverksamheter - skola, socialtjänst, vård- och omsorg, hälso- och sjukvård gemensamt ska styra mot gemensamma mål och samordna sig för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Kommuner, landsting och regioner har gemensamt arbetat fram målen som delas in i tre övergripande områden: God och jämlik hälsa, God kvalitet, samt Hållbart och uthålligt. Till dessa områden finns 22 konkretiserade mål, t.ex. Fler elever i årkurs 9 ska vara behöriga till gymnasiet (öka med minst 2 procentenheter) och Färre barn och unga ska leva i ekonomiskt utsatta hushåll (minska med minst 2 procentenheter). Varje mål ska brytas ned och anpassas till respektive kommuns och regions förutsättningar, SKL är ett stöd i detta arbete.

Region Gävleborg

Sedan 2015 har Region Gävleborg, enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (Lag 2010:630), ansvar för hållbar regional utveckling och tillväxt. Att ansvara för den regionala utvecklingen innebär bland annat att arbeta fram och fastställa en strategi för utvecklingen i länet; och att besluta om hur medel för regionalt tillväxtarbete ska användas. Det regionala utvecklingsansvaret innebär också ett samordningsansvar för genomförandet av den regionala utvecklingsstrategin. Samordningen ska ske med berörda kommuner, landsting, länsstyrelser och andra berörda statliga myndigheter.

Det är utifrån det regionala utvecklings- och tillväxtansvaret som Region Gävleborg arbetar för en god och jämlik hälsa i befolkningen. Detta eftersom god och jämlik hälsa ses som en förutsättning för hållbar regional utveckling. Hos Region Gävleborg ligger ansvaret för folkhälsa på Hållbarhetsnämnden, men Folkhälsoprogrammet med målet om jämställd och jämlik hälsa är antaget av Regionfullmäktige och alla förvaltningar ansvarar för att arbeta för en måluppfyllelse. Region Gävleborg arbetar för god och jämlik hälsa utifrån satta mål genom att för varje förvaltning bryta ned och ta fram åtgärder och aktiviteter kopplat till respektive förvaltnings verksamhetsplan.

Till Region Gävleborgs obligatoriska uppgifter finns också hälso- och sjukvård samt tandvård för barn och ungdomar upp till 23 års ålder. Målet för hälso- och sjukvården är enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763, HSL) en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Lagen anger också att den som vänder sig till hälso- och sjukvården ska, när det är lämpligt, ges upplysningar om hur sjukdom och skada kan förebyggas.

Kommuner

Kommunernas befogenheter, organisation och verksamhetsformer regleras i kommunallagen (1991:900). Kommuner har ansvar för flera viktiga samhällsfunktioner som direkt eller indirekt har påverkan på god och jämlik hälsa i befolkningen. Vissa av dessa är obligatoriska uppgifter, men kommuner kan även fatta beslut om att utföra olika frivilliga uppgifter. Hur arbetet för god och jämlik hälsa styrs skiljer sig från respektive kommun. Flera kommuner har Folkhälsoprogram eller – planer som kopplar an till den nationella målstrukturen och den regionala målstrukturen men med lokala anpassningar efter lokala behov och möjligheter.