Framgångsfaktorer

För att nå det regionala målet om god hälsa för alla, oberoende av social position, kön, funktionsförmåga, etnicitet, sexuell läggning, könsidentitet och ålder, behöver vi synliggöra skillnader och ojämlikhet som finns idag och hitta sätt att arbeta bort dessa.

I arbetet med att nå det övergripande målet om god, jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg har vi, i samverkan, identifierat ett antal framgångsfaktorer. När vi formulerar vad som behöver göras, och hur, i vår strävan att nå målen för jämlik hälsa använder dessa framgångsfaktorer.

Det samlande kunskapsunderlaget och erfarenheterna visar att för att nå god, jämställd och jämlik hälsa behöver verksamheter genom sin ledning och styrning sätta tydliga mål för att nå jämlikhet i hälsa och för att skapa jämlika förutsättningar för hälsa. För att säkra att målen är just jämlika är det viktigt att, innan målen fastställs, analysera hur de påverkar hälsan, eller förutsättningar för hälsan, för olika grupper av befolkningen.

För att med störst effekt nå förändringar i de livsvillkor och förutsättningar för hälsa som skapar ojämlikheter i hälsa behöver vi komplettera våra ordinarie verksamheters arbete med att arbeta tillsammans. Tillsammans kan vi analysera behov och formulera mål, ta del av varandras kompetenser och erfarenheter över och mellan verksamhetsområden, sektorer och professioner.  På så sätt stärker vi varandra i våra ordinarie verksamheters arbete såväl som i vårt gemensamma arbete.

Att prioritera metoder, insatser och arbetssätt som innebär att vi förebygger ohälsa gör att behovet att behandla eller åtgärda ohälsa i ett senare skede minskar. Att förebygga ohälsa och riskfaktorer för ohälsa är också bättre både för individen, befolkningen och för samhällsekonomin. 

För att nå jämställd och jämlik hälsa behöver vi se vad det är som skapar dessa skillnader i hälsa och vad som skapar skillnader i förutsättning för att nå god hälsa. Det kan vi göra genom att anlägga ett normkritiskt perspektiv på vårt arbete.  Det innebär att vi måste uppmärksamma och synliggöra maktordningar och sociala och språkliga normer som begränsar livet för individer som faller utanför det som betraktas som normalt i samhället. När detta är synliggjort ska vi sätta fokus på strukturförändring. När vi ser vem som har makt att förändra, kan ansvaret för förändringsarbetet läggas på rätt ställe. Det kan handla om att vi som organisationer, myndigheter och företag måste se till att information är tillgänglig för alla boende och verkande i Gävleborg, t.ex. oavsett språk eller funktionsförmåga. Det kan handla om att se till att utbildning och sysselsättning är möjlig för alla, t.ex. oavsett funktionsförmåga, kön eller etnicitet. Det kan handla om att inte behandla alla lika utan om att behandla alla olika, utifrån deras behov och förutsättningar, så att alla istället har samma möjlighet att nå samma utfall. 

För att veta om vi når de målsättningar vi satt upp och om de insatser vi gör för att komma närmare målen ger effekt, så är uppföljning och utveckling av vårt arbete centralt. Följer vi upp hälsan i befolkningen utifrån de målsättningar vi antagit? Utvecklar vi vårt arbete om vi ser att det vi gör idag inte leder mot de uppsatta målen?